Går det att lindra sjukdomar med cannabis? Den frågan har förvaltningsrätten tagit ställning till i fem mål.
Bakgrunden är att patienter med olika medicinska besvär har begärt att få använda cannabis som läkemedel. Patienterna lider av bland annat smärtor, neurologiska sjukdomar och Aspergersymtom.
Tidigare har Läkemedelsverket gett de fem patienterna avslag och angett en rad motiveringar för varför de inte ska få den narkotikaklassade substansen utskriven. I exempelvis fallet med Aspergersymtomen menar Läkemedelsverket att det inte är bevisat att cannabispreparat hjälper.
Avslagen har överklagats till förvaltningsrätten som i maj avgjorde de fem ärendena. I ett av fallen gick domstolen emot Läkemedelsverket och beviljade cannabis som medicin.
Det rör sig om en patient som lider av den neurologiska åkomman Willis-Ekboms sjukdom och har svåra smärtor. Enligt Läkemedelsverket är det tveksamt om cannabismedicinen gör nytta och dessutom finns en risk att patienten, en man i 50-årsåldern, utvecklar ett beroende.
Men enligt mannens läkare är cannabis det enda som visat sig hjälpa mot smärtorna som han i annat fall känner av dygnet runt. I sin dom skriver förvaltningsrätten att det visserligen finns en risk att mannen kan utveckla ett narkotikaberoende men möjligheten att preparatet lindrar hans smärtor väger tyngre. Därför får han rätt att medicinera med cannabis.
Två av de fyra patienter som fått avslag överklagar nu till kammarrätten. Ett argument som patienterna för fram är att de vill kunna ta cannabis lagligt och slippa begå de straffbara handlingar de i nuläget gör sig skyldiga till när de köper narkotika illegalt.
Samtliga fem ärenden handlar om en medicin kallad Bediol som består av torkade delar från cannabisplantor och tas i tablettform. I fjol gav Läkemedelsverket för första gången patienter tillstånd att använda Bediol.
Sylvia Augustini, överläkare vid Smärtcentrum på Akademiska sjukhuset, har skrivit ut Bediol i ett enda fall. Det handlade om en patient som hade ont till följd av en tumörsjukdom. Patienten hade förgäves testat en rad smärtstillande mediciner innan cannabispreparatet sattes in.
– Inledningsvis svarade patienten väldigt bra på Bediol men efter några veckor klingade effekten av, säger Sylvia Augustini. Trots att dosen då höjdes minskade inte smärtorna.
I de ärenden som förvaltningsrätten nyligen avgjort hävdar patienter att de upplevt närmast mirakulösa effekter av cannabis medan traditionella mediciner däremot visat sig verkningslösa.
En man uppger att han efter att ha rökt cannabis kunnat börja arbetsträna efter flera års sjukskrivning och han ska ha genomgått "en makalös förändring".
Enligt Sylvia Augustini har det varit tydligt att vissa patienter upplevt kraftiga förbättringar av Bediol medan andra inte känt några effekter alls.
– Men vi vet inte hur mycket av förbättringarna som handlar om placeboeffekter.
Hon framhåller att det saknas tillräcklig kunskap om hur cannabis fungerar som läkemedel och efterlyser mer forskning i ämnet.
Sedan 2017 har Läkemedelsverket beviljat cirka 30 ansökningar från enskilda patienter som begärt att få använda Bediol eller andra läkemedel som innehåller cannabis. Under perioden har ett tiotal ansökningar fått avslag. Ansökningarna i dessa fall gäller så kallade licensläkemedel, se fotnot.
– Grundläggande är att det ska vara styrkt att patienten inte kan använda något annat godkänt läkemedel, uppger Susanne Zakrisson, chef för Läkemedelsverkets enhet Tillsyn.