Geväret var tillverkat 1871 för den svenska militären. Eftersom mannen saknade licens döms han av Uppsala tingsrätt mot sitt nekande till 40 dagsböter för ringa vapenbrott. I rätten förklarade mannen att han ärvt geväret av sin morfar, som ansvarat för vapenförvaring i militären, och utgått ifrån att det inte krävdes vapenlicens.
I normala fall blir den som döms för vapenbrott av med sitt vapen. I det aktuella fallet konstaterar domstolen att geväret har stort affektionsvärde för mannen. I kombination med vapnets ålder och historik och mannens ringa skuld vore det enligt rätten oskäligt att förverka det. I stället återgår vapnet i mannens ägo, under förutsättning att han först skaffar tillstånd för innehavet.