"Det som inträffade på Kumla skulle kunna inträffa på vilken anstalt som helst, när som helst". Så står det i Kriminalvårdens utredning av telefonmissbruket på anstalten.
En 27-årig man från Uppsala satt på Kumlaanstalten men kunde ändå genomföra knark- och vapenaffärer via telefon. Han ringde sin flickvän som lät honom tala med kriminella i en annan telefon som hon hade i sin bostad i Uppsala.
Hur kunde det hända? Och hur kunde det pågå i månader, inte minst med tanke på att samtalen ofta pågick i timmar?
Enligt reglerna får intagna på anstalt inte ha egna mobiler. Däremot kan de ringa via särskilda telefoner som de får låna av anstalten. De använder då ett särskilt telesystem där det finns vissa möjligheter att upptäcka manipulation. Om exempelvis någon försöker vidarekoppla samtalet till en tredje part bryts linjen.
För att få ringa en viss person måste den intagne ha tillstånd.
Anstaltspersonalen blandar sig inte i hur de intagna använder de telefoner som de tilldelas av Kriminalvården. Det framgår av myndighetens internutredning.
– Om anstaltstelefonen är tillgänglig är det fritt att ringa den person som tillståndet gäller, uppger Josefin Skoglund, chef för särskilda händelser inom Kriminalvården som utrett fallet med 27-åringen.
Enligt reglerna ska de intagna jobba eller studera på dagarna. Hur kunde då 27-åringen sitta i telefon upp till åtta timmar per dag?
– Jag vet inte men en möjlighet är att han varit sjukskriven. En annan möjlighet är att det kan ha varit svårt att ordna sysselsättning åt honom på grund av överbeläggning, uppger Josefin Skoglund.
Kriminalvården har inte resurser nog att avlyssna alla samtal som rings från landet fängelser. Det uppger Josefin Skoglund vid Kriminalvården.
Avlyssnar ni samtalen?
– Det går att göra i vissa fall men det rings oerhört mycket och vi skulle inte ha resurser att avlyssna alla samtal.
Enligt Josefin Skoglund finns det inget system som bryter samtal när två telefoner läggs intill varann som i fallet med 27-åringen och hans flickvän. Att det hela avslöjades beror på att polisen satt in avlyssning mot de inblandade.
Enligt Kriminalvårdens regler ska den som är intagen på anstalt ha sysselsättning och därmed inte kunna ringa hela dagarna.
Hur ska ni förhindra att en sådan här sak upprepas?
– Det är svårt. Vi undersöker om det ska införas en tidsbegränsning för hur länge samtalen får pågå. Får personer prata ostört under lång tid ökar ju deras möjligheter att planera brott. Vi utreder även om det kan gå att avlyssna fler samtal. Det kan bli nationella riktlinjer utifrån det inträffade, säger Josefin Skoglund.
Hur vanligt är det att telefonsamtal manipuleras som i fallet med 27-åringen?
– Jag har inte varit med om någon annan utredning kring något liknande, men det kan ha utretts lokalt på någon anstalt. Sedan är troligen mörkertalet stort.
27-åringen på Kumlaanstalten ringde som längst 8 timmar och 27 minuter under en dag. Arrangerad bild.
Kriminalvårdens utredning visar att 27-åringen arbetsvägrade i stor omfattning och då kunde sitta i telefon. Han hade hög status på avdelningen och kunde lägga beslag på den telefon som egentligen skulle delas med andra intagna. "Han upplevs äga den då han använder den från morgon till kväll", står det i utredningen.
Där framgår även att det var ett allmänt samtalsämne bland personalen på Kumla att 27-åringen satt hela dagar i telefon – men ändå gjordes inget åt saken.
Enligt Kriminalvårdens utredning är det inte självklart att personalen borde ha agerat. Orsaken är att hanteringen av telefonerna sköts av de intagna, utan inblandning av personalen, vilket gäller även i fängelser med den högsta säkerhetsklassen.
Dessutom saknas rutiner för vilka åtgärder som hade kunnat vidtas. Det i sin tur beror på att internerna har rätt att ringa i obegränsad omfattning.
"Det som inträffade på Kumla skulle kunna inträffa på vilken anstalt som helst, när som helst. Faktum är att det inte går att veta i vilken utsträckning det redan sker", skriver Kriminalvården i sin utredning.