Dold diskriminering på universitetet

Kvinnliga forskare upplever att de arbetar i stark motvind och inte har samma karriärmöjligheter som män. Det framgår av två studier vid Uppsala universitets farmaceutiska fakultet. Men nu ska ojämlikheterna jämnas ut.

Åsa Fex Svenningsen,  forskare på BMC.

Åsa Fex Svenningsen, forskare på BMC.

Foto: Tor Johnsson

Uppsala2008-12-02 06:58
15 procent kvinnliga professorer, men över 40 procent kvinnor på de lägre nivåerna bland forskare och undervisande personal och över 50 procent kvinnor bland dem som blir doktorer. Så är läget vid farmaceutiska fakulteten i Uppsala, och situationen är likartad på många andra håll inom universitetsvärlden.
- Det är givetvis inte tillfredsställande. Vi måste fråga oss varför kvinnorna inte syns högre upp i vår organisation när vi får fram så många kvinnliga doktorer, säger Fred Nyberg, dekan inom fakulteten och högste ansvarige för verksamheten.

Enligt två studier, en enkätundersökning med all personal och djupintervjuer med åtta frivilliga, upplever kvinnor att de har svårare att göra karriär än män. Kvinnorna uttrycker att de dignar under en undervisnings- och administrationsbörda och har svårt att skaffa sig forskningsmässiga meriter. De kvinnor som forskar upplever att de gör det i stark motvind, och att de inte har tillgång till de informella manliga nätverk som fungerar som ett stöd i männens karriärer. Studierna tyder också på en "normaliserad bild", en kultur som de anställda är så vana vid att många inte ser den ens när någon påpekar den.
- Att kvinnorna uppfattar att de inte får vara med i männens nätverk är det absolut allvarligaste, säger Claës Linder, ordförande i jämställdhetskommittén inom vetenskapsområdet för medicin och farmaci.
Under sin 30-åriga tid på fakulteten har han slagits av att kvinnorna inte syns på samma sätt som män.
- Det handlar inte bara om att få ledande positioner, utan om att få utrymme till exempel på seminarier, eller göra karriär inom forskningen. Jag har frapperats av att det kan dyka upp duktiga kvinnliga studenter som jag inte hört talas om, medan man känner till de manliga studenter som är framåt, säger Claës Linder.
När han läste en rapport från Högskoleverket om dold diskriminering inom den akademiska världen, fick han idén att göra studier av hur läget är på just hans fakultet i Uppsala.
- Vår undersökning är nog unik, men jag tror att resultatet är representativt för hur en stor grupp personer inom högskolevärlden upplever sin situation, säger Claës Linder.

Nu sjösätter ledningen för farmaceuterna ett åtgärdspaket, som också ser ut att gå på export till kollegerna inom medicinområdet i Uppsala. Paketet innehåller karriärcoaching från doktorandnivå, och kanske till och med tidigare än så, pengar ska avsättas till obligatorisk utbildning av personer i ledningen, som cheferna för institutionerna, och till den undervisande personalen.
- Alla måste bli varse de här problemen, det är man inte i dag, säger Claës Linder.
Dessutom ska fördelningen av undervisande och administrativa arbetsuppgifter ses över. Fred Nyberg skulle också vilja gå ytterligare ett steg för att ta reda på hur kvinnorna uppfattar situationen inom universitetet.
- Många av våra kvinnliga doktorer går till industrin. Jag skulle vilja fråga dem varför de inte stannade hos oss. Forskning innebär ett offer av kvällar och helger och kanske är kvinnorna för smarta för att tycka att det är värt det, säger Fred Nyberg.
Anneli Andersson, genusforskare och biträdande jämställdhetshandläggare på Uppsala universitet har gjort djupintervjuerna vid fakulteten.
Hon välkomnar initiativet, och tror att fler arbetsmiljöer inom universitetet skulle må bra av en genomgång.
- Det är bra och modigt att de ställer de här frågorna, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!