Doktoranderna blir allt färre
Allt färre nybörjare antas till forskarutbildning. På Uppsala universitet minskade nyrekryteringen med 37 procent - på två år! Oroväckande menar doktorandnämndens ordförande Mattias Wiggberg. Planerat säger prorektor.
Mattias Wiggberg
Foto:
Uppsala universitet pekar i sin senaste årsredovisning på två andra orsaker, nämligen en kärvare arbetsmarknad för nyutexaminerade och minskade externa anslag.
Prorektor Kerstin Sahlin tycker inte att nedgången är oroväckande utan resultat av en medveten policy.
- Det är inte säkert att vi ska ha så många doktorander som möjligt. Liksom andra lärosäten tycker vi att det är bättre att hålla igen lite, utbilda lite färre doktorander men se till att utbildningen håller hög kvalitet.
En stor del av högskolans forskning utförs av doktorander som egentligen ska hålla på med utbildning. Detta vållade debatt och fick konsekvenser.
- Flera externa finansiärer krävde att huvuddelen av deras anslag skulle gå till forskning och inte till forskarutbildning. Det har vi givetvis fått rätta oss efter, säger Kerstin Sahlin.
Mattias Wiggberg är ordförande i doktorandnämnden på Uppsala studentkår och har en lite annan syn på problemet.
- Att nyrekryteringen har minskat så kraftigt är givetvis oroväckande. I dagens kunskapssamhälle behöver vi fler människor med forskarutbildning och inte färre.
Han anser att universitetet kunde göra mer för att skapa en attraktiv forskarutbildning som får fler begåvade studenter att läsa vidare.
- Fler doktorandtjänster är ett sätt. Det är viktigt att så många doktorander som möjligt har tjänst i stället för bidrag. En doktorandtjänst ger en helt annan trygghet, rätt att vara sjuk eller föräldraledig.
- Det gäller också att förbereda doktoranderna för en yrkeskarriär utanför den akademiska världen. 65 procent av alla doktorander gör något annat än att vara lärare och forskare inom högskolan efter examen, särskilt humanister och samhällsvetare.
- Om universitetet kan uppfylla de här kraven tror jag att vi kan bryta den nedåtgående trenden.
Att hotande arbetslöshet skulle avskräcka studenter från att börja doktorera tror hingen av dem på.
- Det finns några små områden där examinerade doktorander haft svårt att få jobb, till exempel gröna biologer. Annars visar det sig att forskarutbildning lönar sig. De som har disputerat får bra jobb och bra lön, säger Kerstin Sahlin.
Färre nybörjare innebär givetvis att det totala antalet doktorander minskar. Särskilt drastisk har nedgången varit inom humaniora och samhällsvetenskap.
Än så länge har den dåliga nyrekryteringen inte slagit igenom i examensstatistiken eftersom genomströmningen har ökat. 80 procent av alla antagna fortsätter ända fram till examen, och de flesta blir klara mycket snabbare än tidigare.
Men framtiden ser ändå dyster ut. Enligt universitetet senaste årsredovisning är det ytterst tveksamt om man klarar statsmakternas uppdrag under perioden 2005-2008.
Så jobbar vi med nyheter