Det framgår av en svensk-tysk studie, som publiceras i vetenskapstidskriften Journal of Clinical Endochrinology & Metabolism.
– Vår studie är visserligen gjord på unga friska försökspersoner, men förhoppningsvis kan resultaten i förlängningen användas för att förbättra minnet hos personer med nedsatt minnesförmåga, säger forskaren Christian Benedict vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.
Alla som minns vad de fick lära sig på biologilektionerna i skolan vet att insulin är ett livsviktigt hormon, som sköter hur kroppen tar upp och använder socker i muskler och fettvävnad. Däremot har de flesta aldrig fått lära sig att insulin även har betydelse för hur hjärnan fungerar.
Trots att det i mer än 30 år varit känt att nervceller i flera viktiga områden i hjärnan är försedda med massor av ”mottagarstationer”, så kallade receptorer, för insulin är detta inte något som lärs ut i skolan, inte ens på universitetsnivå.
– I dag vet vi att insulin är jätteviktigt för minnet. Vår egen och andra forskargrupper har till exempel visat att tillförsel av insulin till hjärnan med en nässprej förbättrar olika minnesfunktioner, både hos friska personer och hos patienter med Alzheimers sjukdom, säger han.
I den nya studien har forskarna gått vidare och undersökt om dofter kan användas för att ytterligare förbättra effekterna på minnet av att spreja en låg dos i näsan, som via luktnerven snabbt kan transporteras vidare till och stimulera insulinreceptorer i hjärnan.
– Alla har säkert erfarenheter av att de känt någon lukt som hjälpt dem att återhämta något gammalt minne, till exempel att doften av pepparkakor påmint om någon rolig händelse när de firade jul med familjen, säger Christian Benedict.
Studien omfattar 18 unga män som genomgick tester av förmågan att komma ihåg olika dofter och av bildrutor i ett slags memoryspel på en dataskärm. Testerna gjordes under två olika betingelser, en gång efter att de sprejat riktigt insulinsprej och en gång efter en ”placebosprej” i näsan.
– För att vår eller försökspersonernas egen eventuella tro på effekterna av insulin inte skulle påverka resultaten visste varken deltagarna eller vi forskare när försöken pågick om de hade fått insulin- eller placebosprej, säger Christian Benedict.
När resultaten av testerna sammanställdes visade det sig som väntat att förmågan att komma ihåg bildrutor från dataskärmen förbättrades när de visades i kombination med någon doft – och att den fungerade bättre efter att deltagarna fått insulinsprej än efter att de fått placebo.
– Förbättringen inträffade dock inte direkt efter en första testomgång utan sågs först efter tio minuter, när deltagarna på nytt skulle koppla ihop en doft med en viss bildruta, säger Christian Benedict.
Han betraktar resultaten som ”superspännande” och ”mycket glädjande”. Samtidigt betonar han att mycket forskning återstår innan man vet om behandling med insulinsprej i kombination med olika dofter kan användas praktiskt som minnesstärkare.
– Vi behöver till exempel studera om förbättringen av minnet med hjälp av dofter och en låg dos extra insulin blir bestående över längre tid och om den kan ses också hos personer med försämrat minne, till exempel vid Alzheimers sjukdom, säger Christian Benedict.