Men hur står det till med moralkakorna i dag? För någonstans på vägen förvandlades de till en dygd.
1. Högmod
DÅ: Den värsta av dödssynderna som ger upphov till de övriga, en önskan att vara viktigare än andra människor, att inte uppskatta det goda andra gör, att älska sig själv mer än Gud och andra människor.
NU: Pendeln har svängt mot ett ideal där högmod ses som eftersträvansvärt.
– Om man inte visar hur lyckad man är, anses man vara mesig eftersom alla ska jobba på sitt eget varumärke, säger Tulsa Jansson, praktisk filosof.
Viktigast av alla är alltså du själv, I sin värsta form yttrar det sig genom att se ned på alla som inte är som du, lika rik, lycklig, vacker och smart. Högmodet känns igen i form av karriärklättring, storhetsvansinne och i sin mest extrema form fascism och nationalism.
– Man skulle kunna hävda att heminredningshajpen gränsar till högmod, då man ska visa att ens hem är finare än alla andras. Hit kvalar också Facebook in, statusuppdateringar om att finaste maken, bebisen och väninnan - fungerar som en plattform för att visa sin framgång, säger Richard Tellström, måltidsforskare och etnolog.
Nuförtiden har det blivit ett slags mantra att visa framfötterna och det man är bra på. Motsatsen är förkastlig.
2. Girighet
DÅ: Överdrivet intresse för pengar och materiella rikedomar som för med sig ett intresse att lura andra för att komma över rikedomar.
NU: Ett kapitalistiskt system kräver konsumtion och ökad produktion för att överleva, menar Tulsa Jansson
– Den statusjakt som girigheten producerar förstärker vår syn på oss själva som lyckade eller misslyckade. Det gör att vi vill ha det som någon annan har.
Fallskärmar och bonusprogram är exempel på att det inte är fel att berika sig, det tvärtom hyllas och uppmuntras.
– Allt från en löneförhandling till det kollektiva kravet på mer pengar för sitt utförda lönearbete handlar om girighet, säger Richard Tellström.
Pengar funkar som en drog när man känner en stark lust inför tanken att tjäna mer pengar. Men det finns också en baksida, hävdar Jan Aronsson, existentiell psykoterapeut.
– En klient berättade för mig att familjen köpte dyr och splitterny skidutrustning för en vecka när de var på fjällsemester, sen dumpade de allt på hotellet, vilket jag ser som en form av starkt självförhärligande. Det finns ingen som blir lycklig av att köpa flotta prylar men i vår tid har det blivit till en dygd.
3. Vällust
DÅ: Överdrivet sexuellt begär eller sökande efter bekvämligheter, men också önskan om makt och berömmelse. Om man hänger sig åt denna dödssynd skulle man i helvetet bli insmord i eld och svavel.
NU: I media och reklam översköljs vi av budskapet att vi ska vara sexiga, bejaka vår lust och maximera vår egen njutning. Kroppsfixering, skönhetsoperationer, spa-resor - all tid och pengar vi lägger ned vid det yttre gör vi för att bli mer bekväma med oss själv och våra liv.
– Det är rätt och skönt att njuta av sex, vi talar gärna öppet om vår sexualitet och den är en viktig del i människans identitetsbyggande. Att leva ut, inte bara bejaka, är mottot, säger Richard Tellström.
Vällust kännetecknas också av makt och ära för sin egen vinning skull. Men det är inte alla som tänker så.
– Det finns också människor som lever för att hjälpa andra och blir lyckliga av att göra gott: vårdpersonal, psykologer, lärare och journalister, för att nämna några, säger Jan Aronsson.
4. Avund
DÅ: Att vara avundsjuk på andra människors framgång eller ägodelar, men också att vilja lägga beslag på dessa ägodelar.
NU: Avund kan nästan ses som en positiv kraft för att ta sig fram här i livet. Den som känner avund inför kolleger som tjänar mer och bor bättre är mer benägen att tävla för att nå toppen och bli duktigare.
– Det är också accepterat att missunna och smutskasta människor, som det vi ser i det utbredda näthatet, så länge det är anonymt. Avund föder mobbing, och i teveprogram som Idol förvandlas musikunderhållning till avancerad vuxenmobbning, säger Richard Tellström.
Avund genererar psykisk ohälsa, menar Jan Aronsson.
– Människor mår dåligt utifrån hur alla andra har det, inte utifrån hur man själv har det. Habegäret framkallar då skamkänslor.
5. Frosseri
DÅ: Att äta och dricka för mycket, att äta enbart för njutnings skull, att äta för elegant eller kostsam mat.
NU: Frosseri är inte längre någon dödssynd, tvärtom är det upphöjt till högsta norm och lag. Vi ska unna oss, heter det i reklamen och vi har en skyldighet att sätta guldkant på tillvaron. Mat har blivit en lukrativ underhållningsindustri.
– Däremot börjar det bli fult att kasta mat, för om vi gör det, tar vi inte till vara på njutandet, som ju är en dygd. Ätt äta för att bara bli mätt är rentav stötande, säger Richard Tellström.
Frosseri kan å andra sidan vara okej så länge det inte går ut över en själv.
– Förr sågs frosseri som dåligt för moralen. I dag ser vi frosseri som dåligt om det går ut över den egna hälsan, säger Jan Aronsson.
6. Vrede
DÅ: Okontrollerat hat och ilska, att vilja hämnas, att vara alltför otålig.
NU: – Ilska kan vara ett tecken på kämparglöd och att man är beredd att ta för sig. Vrede i lagom dos genererar energi och förändring. Att med ilska reagera mot orättvisor kan ha ett gott syfte och att ärligt visa sina känslor, bara det inte blir okontrollerat, ses det som positivt, säger Tulsa Jansson.
Alla har rätt att vara upprörda och uttrycka sin ilska. Vi har till och med teveprogram som använder det som metod, i USA, med program som The Jerry Springer show och det svenska aktualitetsprogrammet Debatt.
– Ingen höjer på ögonbrynen åt folk som i affekt skäller ut varandra offentligt, vare sig det är i tv, tidningar eller på Twitter, säger Richard Tellström.
Eller ta den självklara rätten att rusa fram i trafiken, på bekostnad av andras säkerhet.
– Det var en bilist som vägrade stanna vid ett övergångsställe, sen gick han ur bilen och skällde ut mig efter noter för att han hade bråttom, säger Jan Aronsson.
7. Lättja
DÅ:Att sova för mycket, att inte aktivt söka Gud och svara på nåden och att inte utnyttja de talanger man har.
NU: Att inte göra något, att glida fram genom tillvaron, det är höjden av lyx och avundsvärt.
– Lättja som metod för att inte springa in i väggen kan till och med vara hälsosam, säger Tulsa Jansson och fortsätter:
– Egentid anses värdefullt om det är kvalitetstid. Att komma hem från jobbet och däcka framför teven får många att känna dåligt samvete, för vi ska utåt sett leva så aktivt.
Att inte behöva jobba och ha råd att pensionera sig före 65 är ett tecken på att ha det bra förspänt. Sticka i väg till Thailand och softa ”because I´m worth it”. Men det kan också provocera. Jantelagen, att ingen får ha det bättre än en själv, är djupt rotad.