Dödsfall förvånar åskforskare

Under torsdagens våldsamma åskoväder över södra Sverige omkom två personer sedan de träffats av blixten. Blixtforskare Vernon Cooray vid Ångströmlaboratoriet är både ledsen och förvånad över dödsfallen. - Trots försök att nå ut med information om hur man ska skydda sig mot blixten händer sånt här. Vi måste nu se till att det aldrig händer igen, säger han.

Uppsala2001-08-18 00:01
Det blev några högintensiva timmar över Uppland och andra delar av södra Sverige i går eftermiddag när regnet öste ned och blixtarna duggade tätt. För några blev åskvädret en stor tragedi. Två människor omkom sedan de träffats av blixten, dels en ung man som blev träffad när han var ute och gick med ett paraply, dels en äldre man där blixten slog ned i hans cykelhjälm under en cykeltur.
Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet som har teknisk apparatur som registrerar alla blixtnedslag gav ovädret ett konkret uttryck: totalt slog 37 600 blixtar ned över södra Sverige mellan klockan 06.00 och midnatt under torsdagen. Följande siffra kan jämföras med att det i genomsnitt slår ned 400 000 blixtar i samma region på ett helt år. Inom en fyrakilometersradie från Uppsala slog minst 900 blixtar ned.

Fråga om sekunder
Vernon Cooray är professor i elektricitetslära på Ångströmlaboratoriet och har forskat om blixtar sedan 1978.
- Jag blev förvånad över att två dog i går. Trots att vi försöker nå ut med information så verkar det inte gå fram. Eller så vet folk om vad man inte ska göra, men de tror att det aldrig kommer att hända dem någonting, säger han.
Det är inte vanligt att människor dör av blixten i Sverige. Enligt Vernon Cooray ligger forskarnas kalkyler på att en eller två personer avlider per år. Det finns stor chans att överleva om man blir träffad.
- Träffas man av blixten är det 20 procents risk att man dör. Dödsfallen uppkommer oftast av att hjärtat stannar eller att andningen upphör. Men det finns hopp. Kan man första hjälpen kan man rädda personens liv, men det är en fråga om sekunder. Därför måste hjälp tillkallas omedelbart, säger Vernon Cooray.

Många missuppfattningar
En del av de som omkommer vid blixtnedslag dör i onödan på grund av okunskap.
- Det finns många missuppfattningar om vad man ska göra när det blixtrar. Man ska absolut inte ställa sig under ett träd. Blixten slår först ned i trädet, men den går sedan vidare genom stammen och hoppar över till dig. Är man på en öppen plats så ska man försöka hålla sig så lågt över marken som möjligt, säger Vernon Cooray.
Men är man i en skog är det omöjligt att undvika träd. Då ska man huka sig ned och om möjligt ha minst två meters avstånd till närmaste träd för att kunna vara trygg.
En myt som finns kring blixtar är att man är trygg om man befinner sig på däck av gummi, exempelvis på en cykel eller i en bil.
- Gummi har ingenting med saken att göra. Mannen som omkom i går var på en cykel. Det som skyddar i en bil är att man egentligen sitter i en metallbur, säger Vernon Cooray.

Prata inte i telefon
Andra saker att tänka på när blixten är framme är att inte prata i telefon. Blixten kan sprida sig genom kabeln och slå ned rakt i örat på den som pratar. Mobiltelefoner är dock ofarliga.
Man ska även undvika att ta ett bad eller titta på tv.
Finns det något positivt med blixtar?
- Faktum är att en allmänt rådande teori är att det var blixtnedslag som genererade de molekyler som var nödvändiga för att utveckla levande organismer. Dessutom gav blixten människan sitt första verktyg, nämligen elden. På kort sikt är det dock svårt att se om det finns några fördelar, säger Vernon Cooray.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om