Både Sigtunabygden och Sätunakyrkan har fått reaktioner på dödsannonsen. En del har inte ansett att en mamma som erkänt att hon mördat sina barn ska få sätta in en dödannons.
Elisabeth Cleve, leg psykolog och psykoterapeut, tror att rektionerna är ett uttryck över själva händelsen.
– Det folk är upprörda över inne i själen är att en mamma mördar sina barn, det är händelsen i sig som är så obegriplig, säger hon.
Hon menar att reaktionerna visar engagemang.
– Om man hör av sig och är arg så kan det vara förtvivlan som ligger bakom.
Hon kan förstå att människor blir upprörda men tycker att pappans beslut att stå med på annonsen tillsammans med mamman måste respekteras.
– Om han vill ha det så är det hans sak. Han är också en person att räkna med. En person som mist sitt barn, säger hon.
Hon säger att även personer som mördat sina barn kan känna sorg.
– Om hon inte varit i sina sinnes fulla bruk när hon har gjort det här och sedan blir bättre så kan hon känna en fruktansvärd sorg. Det finns många människor som dödat någon och ångrar sig. Det är inte svart ellet vitt, säger hon.
Elisabeth Cleve förklarar att människan ofta vill hitta en syndabock. När människan inte kommer fram till vems fel det är eller vad som har hänt blir det svårt att veta var man ska rikta eventuellt hat eller ilska.
– Uttrycket kan då bli över till exempel annonsen, säger hon.
Samtidigt tror hon inte att majoriteten är arg över annonsen.
– Man tänker vad sorgligt för alla inblandade.
Mamman till Tevin och Elias var ensam vårdnadshavare till pojkarna och den som beställde begravningen och författade dödsannonsen. Pappan till Elias, som bor i Sverige, har också godkänt annonsen.
Beställningen kom först till Fonus. Enligt Bo Forslund, informationschef på Fonus, kan man inte neka någon att beställa annonser.
– Ansvaret för dödsannonsens innehåll åvilar helt och fullt den som ordnar begravningen. Det vill säga familjen, säger han.
Annonser i Sigtunabygden ska inte bryta mot lagar eller väcka anstöt hos en bredare allmänhet, säger tidningens ansvarige utgivare Maj-Lis Koivisto.
Utgivaren är den som har sista ordet över vad som får publiceras, både annonser och artiklar. Innehållet i annonsen bryter inte mot någon lag, enligt henne.
– Vad som kan uppfattas som stötande är individuellt och måste bedömas från fall till fall. Jag kan förstå att annonsen har väckt reaktioner, men om de anhöriga är överens kan jag publicera den här annonsen, säger hon.