DO stämmer Uppsala kommun

Uppsala kommun anser sig inte ha diskriminerat en familj för att ha misstänkt att dottern i familjen blivit könsstympad för att hennes föräldrar kommer från Somalia. - Det hör till saken att det finns kopplingar mellan kulturell tillhörighet och könsstympning, säger Mary Nilsson, chef för kommunens individ- och familjeomsorg.

Uppsala2007-09-03 07:17
Kommunens misstanke om att en tioårig flicka könsstympats ledde till en polisanmälan som resulterade i att flickan hämtades av polisen och tvingades genomgå en gynekologisk undersökning. Det visade sig då att flickan inte var könsstympad.
Diskrimineringsombudsmannen stämmer nu Uppsala kommun för att enbart ha grundat misstanken om könsstympning på familjens etniska tillhörighet.
Det var år 2004 som flickan följde med sin pappa och ett yngre syskon till ett rutinbesök på en barnavårdscentral i Uppsala. Besöket gällde det yngre syskonet, men distriktssköterskan som tog emot familjen fattade intresse för den tioåriga flickan när hennes pappa berättade att hon skulle besöka släktingar i Kenya under sommaren.

Sköterskan bad att få träffa flickan efter resan, men pappan avböjde eftersom han inte såg någon anledning. Flera turer följde sedan där flickans föräldrar förklarade att de var emot könsstympning. Distriktssköterskan kontaktade ändå individ- och familjeomsorgen i Uppsala som efter en egen prövning valde att göra en polisanmälan.
- Hade vi inte gjort en anmälan skulle vi aldrig fått reda på vad som hänt, säger individ- och familjeomsorgschefen Mary Nilsson som inte tycker att kommunen kan hållas ansvarig för att flickan tvångsundersöktes.
- Det var polisen som valde att hämta flickan och jag antar att det var det enda sättet för dem att utreda om ett brott hade begåtts, säger hon.

Mary Nilsson ser inget fel i att misstanken om könsstympning enbart grundades på föräldrarnas etniska bakgrund.
- Jag har respekt för att man uppfattar sig bli kränkt om man kommer Somalia. Men det hör till saken att det finns kopplingar mellan kulturell tillhörighet och könsstympning.
Ett sådant resonemang är färgat av stereotypa antaganden som sätter rättssäkerheten ur spel, anser diskrimineringsombudsmannen Katri Linna.
- Bilden av den somaliska gruppen som bärare av den här sedvänjan smittar av sig på kommunens möte med den enskilda personen. Den som drabbas mest är i det här fallet barnet, som kommunen har att skydda, säger hon.

Katri Linna upprörs också över att kommunen prioriterat skuldfrågan framför flickans välmående.
- Det enda de var intresserade av var att fastställa om ett övergrepp skett, vilket resulterade i en verklig integritetskränkning. Hade flickan blivit könsstympad skulle det varit viktigare att erbjuda henne hjälp i form av till exempel samtalsterapi.
DO yrkar i sin stämning på skadestånd om 120 000 kronor vardera till flickans båda föräldrar och 200 000 kronor till flickan.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om