Dna ändras ofta hos äldre

– Att en så pass stor andel som 3,4 procent av friska personer som var äldre än 60 år visade sig ha större genetiska förändringar i blodcellerna var en överraskning. Mycket talar för att sådana förändringar kan leda till att immunförsvaret försämras, säger professor Jan Dumanski vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet.
Han är huvudansvarig för en internationell studie i vilken forskarna analyserat arvsmassan i vita blodkroppar hos mer än 600 personer, varav närmare hälften var äldre än 60 år. Studien publiceras i den välrenommerade vetenskapstidskriften American Journal of Human Genetics.

Att förändringar som uppkommer i cellers dna kan ge upphov till cancer och andra sjukdomar är väl känt, men i den nya studien visar forskarna att blodceller kan genomgå stora förändringar även hos friska personer och att sådana förändringar ökar med stigande ålder.
Hos nio av personerna som var äldre än 60 år – men inte hos en enda som var yngre än 55 år – hade större dna-segment antingen kopierats, kastats om eller försvunnit i en stor andel av blodcellerna.
Särskilt anmärkningsvärt enligt forskarna var att tre av personerna, trots att de var friska, hade förändringar som var i det närmaste identiska med dem som ses hos patienter med den allvarliga blodsjukdomen myelodysplastiskt syndrom.
– Liknande så kallade rearrangemang i arvsmassan, fastän av mindre dna-segment, var ännu vanligare. Också sådana förändringar förekom oftast hos äldre personer, men vi påträffade dem även i yngre åldersgrupper, säger Jan Dumanski.

Hos en del av personerna togs nya blodprover flera år efter det första provet. En jämförelse mellan de båda provsvaren visar att förändringar i blodcellernas dna inte behöver bli bestående.
– Celler med genetiska förändringar när det första blodprovet togs kunde i många fall inte längre påträffas i nästa blodprov. Det verkar alltså som om kroppen har en betydande förmåga att rensa bort genetiskt förändrade blodceller, säger Jan Dumanski.
Men genetiska förändringar hos vita blodkroppar kan ibland också leda till att de får bättre förmåga att föröka sig och därmed blir förhållandevis fler än andra vita blodkroppar.
– Detta kan leda till ett försämrat immunförsvar genom att minska den totala variationen hos de vita blodkropparna. Variation är A och O för att immunförsvaret ska kunna bekämpa allehanda sorters smittämnen, säger Jan Dumanski.