Djuren tar det lugnt - och klarar vintern
Man kan undra hur djuren klarar sig i kylan och snön. Var sover haren när det är kallt? Hur får grävlingen mat? Och vad gör alla insekter på vintern? De flesta djur tar det mycket lugnt och många stänger av helt.
Vintern är inte så farligt för djuren så länge den inte är alltför sträng. Snön är bra för många djur.
Foto:
Vintern är inte så farlig för djuren så länge den inte är alltför sträng. Den är mest en viloperiod, en lång väntan på ljuset och värmen. De flesta vakna djur går på sparlåga under vintern och rör sig så lite som möjligt för att snåla på bränslet.
Men ekorren, den är i högsta grad aktiv på vintern och den enda gnagaren som inte gömmer sig under snötäcket. Kottar finns det fortfarande och vinterpälsen håller dem varma. Dessutom är de ju kända för att hamstra mat i förråd - svampar, nötter och ekollon.
Även fåglar kan vara ena riktiga ekorrar. Före vintern gömmer entitor, tofsmesar, talgoxar och många andra småfåglar insekter under trädens bark. Nötskrikor gömmer ekollon och nötväckor pillar in frön någonstans.
- De kan komma ihåg tusentals gömmor. Sedan tar de förstås ur varandras förråd också, berättar Göran Hartman, universitetslektor i biologi i Uppsala.
Rävar, lokatter och andra rovdjur kan fortsätta att jaga i stort sett som vanligt på vintern och den tjocka vinterpälsen håller dem varma.
- Man ska inte underskatta vad en päls kan göra, säger Göran Hartman.
Haren kan sova under en buske eller i en snögrop tack vare sin vinterpäls. En snörik vinter som denna blir det dock svårare att hitta mat för dem som lever på ris, kvistar och knoppar.
Grävlingen har det dock förspänt. Den äter sig smällfet på hösten och kan leva enbart på kroppsfettet. Den ligger stilla och skyddad i sitt gryt och tittar bara ut vid blidväder eller om den behöver gå på toa.
Djur som sover
En överlevnadsstrategi är att stänga av helt under vinterhalvåret, som grodor, ormar, igelkottar, fladdermöss och hasselmöss gör. Det finns till och med grodor som övervintrar på sjöbottnar. En håla eller en kompost låter mysigare.
Getingar, fästingar och myggor syns inte heller till. Bara en och annan torkad fluga på rygg med benen i vädret mellan fönstren, oturliga flugor som inte lyckades hitta en bättre springa att krypa in i. Men så fort det blir sommar börjar det surra och krypa överallt. Hur har dessa små överlevt?
Alla klarar sig faktiskt inte. Nästan alla getingar dör till exempel. Bara de nya drottningarna övervintrar och får grunda ett helt nytt getingsamhälle när våren kommer.
De flesta insekter sitter i dvala nere i förnan under snötäcket. Förnan är höstlöv, barr, kottar, kvistar och andra växtdelar på marken.
Andra inväntar våren under trädens bark eller uppe på husvinden. För att klara övervintringen måste de vara feta, torra och ha låg vattenhalt, vilket kräver en del förberedelser. Mot slutet av sommaren proppar de i sig en massa mat för att samla på sig fett och tarmen rensas för att det inte ska finnas något i kroppen som kan frysa till is.
- Om det bildas iskristaller i kroppen, då dör de, berättar Christer Solbreck, professor emeritus i insektsekologi.
Vattenhalten i kroppen sjunker och halten av frostskyddsmedel i blodet ökar, därefter klarar de flesta insekter i vinterdvala 20 minusgrader. Värre är det om det töar och fryser på igen, för om de blir blöta fryser de lätt ihjäl. Bäst chanser har de som övervintrar som ägg och puppor.
En vinter med mycket snö är bra för många djur, eftersom snön skyddar och isolerar. Dessvärre klarar sig även fästingarna och mördarsniglarna bättre då.
Djur som är vakna men inte syns
Många djur är vakna på vintern men ligger mest stilla för att spara energi och syns därför sällan till, som grävlingen. Det finns också djur som är aktiva, men som vi ändå inte ser. Pyttesmå rovdjur i form av insekter. Mellan snön och marken finns ett litet skikt där skalbaggarna jordlöpare och kortvinge håller till, liksom en del spindlar och andra aktiva småkryp. Där kan de springa omkring och mumsa i sig andra insekter hela vintern.
Djur som vi matar
Talgbollar hängs upp och oräkneliga fågelbord fylls med frön och andra godsaker runtom i bostadsområdena på vintern. Men även andra djur kan behöva människans stöd. En hård vinter kan 40 procent av rådjursstammen och tusentals fältharar gå under.
Många jägare matar rådjur så att de ska överleva till jaktsäsongen. Även andra naturintresserade sträcker ut en hjälpande hand. Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt är det lämpligt att lägga ut spannmål, pellets eller annat kraftfoder till rådjuren. Frukt och grönsaker går också bra.
Rådjurens foderplatser får ofta besök av fältharen. Den är inte så bra anpassad till vinterväder eftersom den har dålig skyddsfärg, smala tassar som sjunker ner i snön och mest lever på markväxter och knoppar.
Men hur bra är det egentligen att mata vilda djur? Marcus Hedlund, stadsekolog på SLU i Uppsala, säger att det är klart att man ska mata djuren så att de får hjälp att överleva vintern.
- Det finns inga nackdelar med det. Ibland behöver man komplettera när det tryter i naturen.
Måste man fortsätta när man väl börjat?
- Nej, man får se det som en extra resurs. Djuren stryker inte med om man helt plötsligt slutar, säger han.
Bland småfåglar är dödligheten otroligt hög. Marcus Hedlund tycker att man ska fortsätta att mata dem långt in på våren, ända till lövsprickningen då larverna kommer som fåglarna matar sina ungar med.
Värt att tänka på är att olika fåglar äter olika sorters mat. Mindre fåglar vill ha hampfrö och andra små frön. Sparvar gillar havre och trastar äter gärna frukt. Lägger du ut talg, ister eller späck kan du få besök av hackspetten och kanske till och med en kungsfågel.
Så jobbar vi med nyheter