– Förhoppningsvis var det de sämsta vi råkade titta på och att vi nu när vi går vidare upptäcker att allt är mycket bättre.
Den fromma förhoppningen hyser Helena Röcklinsberg, lektor i djuretik vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och en av författarna bakom en pilotstudie av ansökningsprocessen kring etiska tillstånd för djurförsök.
Bristerna var överraskande stora, menar Helena Röcklinsberg.
– Vi visste redan att det fanns stora svårigheter i den här processen, men att det var så stora brister i ansökningar och beslut förvånade.
Pilotstudien var begränsad och omfattade bara närläsning av 18 ansökningar och beslut. Men de sovrades ut genom lottning och kan därför ändå anses ge en indikation om att det förekommer brister.
Nu har forskarna fått klart med finansiering av en större studie.
– Vi ska titta på flera ansökningar och beslut, analysera fler saker, och utveckla diskussionen, säger Helen Röcklinsberg.
En stor och allvarlig brist som kom fram i pilotstudien gäller den så kallade skada/nytta-analysen.
– Det är ett grundkrav från lagstiftaren att nyttan ska balansera upp skadan. Det är oroväckande att den analysen inte riktigt görs nu i de djurförsöksetiska nämnderna. De lägger mycket tid på att få fram information om försöken, men lite tid på själva analysen, säger Helena Röcklinsberg.
Hur är det möjligt att det kan brista så i de här processerna?
– Vi ser ingen illvilja hos vare sig nämnder eller forskare. Det är svårt att göra en skada/nytta-analys. Men även tradition och kultur i nämnderna spelar in, liksom anmälningsblankettens utformning och brist på utbildning av ledamöterna.
Vad kan konsekvensen bli av de här bristerna?
– Att nämnden inte sett vilken situation djuren hamnar i, och att man då riskerar att utsätta dem för mer obehagliga metoder än nödvändigt så att deras välfärd sänks, säger Helena Röcklinsberg.
Det kan också påverka själva studiens utfall i och med att resultaten inte blir lika tillförlitliga.
– Stressade djur ger inte lika säkra resultat.
Det handlar också om förtroendet för forskningen, påpekar hon.
– I slutändan är det ju viktigt att samhället litar på att prövningarna går rätt till. Visar det sig att det inte sker, så urgröper det ju förtroendet för djurbaserad forskning och för viktig myndighetsutövning.
I Sverige användes enligt den senaste statistiken 274 655 djur i försök under 2018.