Ditt bostadsområde påverkar din hälsa
De flesta av oss rör på oss för lite. Onyttig mat och ett stillasittande jobb är några av orsakerna till att allt fler svenskar är överviktiga. Men vilket bostadsområde du bor i påverkar också din hälsa.
Carina Malm cyklar de sju kilometerna från hemmet i Sävja utanför Uppsala till stan. Oavsett väder. Det faktum att det finns cykelbana gör att hon inte är ensam om att ställa bilen till förmån för nyttig vardagsmotion.
Foto: Tor Johnsson
En studie gjord av skotska forskare visar på samma sak. Personer som har tillgång till grönområden löper mindre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och stressrelaterade sjukdomar. Även små parker inne i staden gör skillnad.
På stadsbyggnadskontoret i Uppsala pågår en ständig diskussion om hur man ska lyckas bygga bostäder med närhet till grönområden.
Ingvar Blomster, t f stadsbyggnadsdirektör, har arbetat med stadsplanering i 35 år och han tycker att man tänker på ett annat sätt nu än förr.
- De senaste fem åren har man byggt fler bostäder i innerstaden, i redan tätbebyggda områden. Då är det svårt att få plats med gångvägar och grönområden. Men bor man i innerstaden kan man ju cykla till jobbet, säger han.
För att öka vardagsmotionen bör man lägga affärer närmare bostäderna. Då slipper människor åka bil för att handla. I många städer ser det annars ut just så, man bor på ett ställe, arbetar på ett annat och gör sina ärenden på ett tredje.
- Om man i stället bor i ett bostadsområde där det finns servicebutiker och där det är nära till skolan går man i stället för att ta bilen, säger Anna Stamblewski, utredare på Folkhälsoinstitutet.
På stadsbyggnadskontoret vill man att det ska finnas en butik i varje stadsdel, men kommunen kan inte bestämma att en butik ska etablera sig i ett område.
- Många torg och centrum runt om i staden har tappat sin roll som samlingspunkt, till exempel Liljefors torg och Nyby centrum. I Ulleråker finns bara en mindre livsmedelsbutik, där har man misslyckats, säger Ingvar Blomster.
Om man bor i ett bra planerat bostadsområde och rör på sig mer i sin vardag blir man inte bara friskare och smalare, man kan också bli gladare.
- Man har sett att människor i trevliga bostadsområden är mer benägna att prata med sina grannar och på så sätt ökar den sociala interaktionen, säger Anna Stamblewski.
Att städerna breder ut sig gör att framför allt barn och äldre blir mer begränsade i sin vardag. Äldre måste gå längre för att handla och göra andra ärenden och i områden med mycket trafik blir barnen oftare skjutsade till skolan.
Folkhälsoinstitutet tror att det går att förbättra bostadsområden, och på så sätt också människors hälsa, genom att bredda och separera gång- och cykelvägar, sänka trottoarkanter och ställa upp fler parkbänkar längs promenadstråken. Att det ska vara en trygg miljö till och från skolan är viktigt för att barn ska vilja och våga gå till skolan.
Ingvar Blomster tycker att det har blivit svårare att bygga på ett bra sätt för barn. När friskolor breder ut sig är det många som går i skolan långt från hemmet.
- Om ett barn bor i Uppsala och går i skolan i Rasbo blir det inte lätt att få gångvägarna att stämma. Tanken när man har byggt har varit att barnen går i närmaste skola. Vi borde titta mer på det för vi har inte riktigt analyserat den här situationen, säger Ingvar Blomster.
Terry Hartig är docent på Institutet för bostads och urbanforskning vid Uppsala universitet. Han har forskat om hur människor bäst återhämtar sig från stress. Enligt honom sker återhämtningen snabbare i naturen än i andra miljöer som är lättillgängliga för stadsbor. Om man till exempel tar en promenad i parken på lunchen återhämtar man sig bättre än om man skulle ta en promenad längs gatorna i staden.
- Vi måste fråga oss om vi ska fortsätta förtäta städerna. Beslutsfattarna måste ta hänsyn till den forskning som finns. Grönområden är inte bara trevligt, det är bra för folkhälsan också, säger Terry Hartig.
Så jobbar vi med nyheter