Dietisten styr upp vanorna

Överviktiga barn behöver ändra sina levnadsvanor om inte vikten ska rusa iväg. Men det behöver inte bli perfekt. Hellre ett glas O´boy till frukost än ingen frukost alls.

Lagom. Dietist Åsa Andersson har en mapp med matbilder som hon kan lägga ut på en papperstallrik för att demonstrera olika matportioner.

Lagom. Dietist Åsa Andersson har en mapp med matbilder som hon kan lägga ut på en papperstallrik för att demonstrera olika matportioner.

Foto: Christine Richter

Uppsala2016-10-22 05:00

Dietist Åsa Andersson lägger upp spagetti, köttfärssås, morot, gurka och paprika på en tallrik i sitt rum på Gottsunda vårdcentral. Maten och tallriken är av papp, men visar på ett åskådligt sätt hur stor en normalportion är.

– Spagetti är sådant som folk tror inte är bra, men pasta ger ganska lång mättnad och de flesta barn tycker om pasta. Många gillar grönsaker också, om de ligger var för sig, säger hon.

Fiskpinnar är inte heller dålig mat, fast många tror det. Kanske är det den enda fisk som barnen äter och det är bättre än korv. För föräldrarna gäller det framför allt att komplettera med grönsaker för att få till en bra måltid. Men grönsakerna uteblir lätt om ingen efterfrågar dem, vet Åsa Andersson.

Under sina 30 år som dietist har hon lagt märke till flera förändringar. Framför allt är det mer läsk, energidryck, chips och stillasittande i dag jämfört med tidigare.

– Barnen sitter mycket vid datorn och ipaden. Samtidigt är föräldrarna rädda för att barnen ska hamna i dåligt sällskap eller råka ut för något om de släpper ut dem för att leka, säger hon.

I Sverige är 20 procent av alla barn överviktiga. Två av tre barn som har övervikt i 10–13-årsåldern blir överviktiga även som vuxna, vilket ökar risken för att drabbas av en mängd sjukdomar. Detta är alltså inget litet problem.

Åsa Andersson jobbar på vårdcentralerna i Gottsunda och Kungsgärdet i Uppsala. Till henne kommer många barn med övervikt eller fetma. Vid första besöket frågar hon barnet hur det äter och dricker och vad det gör för aktiviteter. Sedan gäller det att få föräldrarna att förstå att det är deras ansvar att se till att det finns bra mellanmål hemma och att inte köpa hem sådant som barnet inte ska äta.

– Det är en hopplös situation om man är lite rund och det finns chips, kakor, godis och glass hemma. Man kan inte begära av en tioåring att inte äta så mycket då, säger Åsa Andersson.

Ibland är det överviktiga barnet ensamt om att ha övervikt i familjen, medan lillebror kan vara pinnsmal och behöver få i sig mycket kalorier. Då blir det knepigt. Men vanligast är att flera i familjen väger för mycket och då är problematiken en annan. I sådana familjer finns det en större acceptans – "det är så här vi är i vår familj" – och kanske större motstånd mot att göra något åt det.

– Det blir obekvämt när även föräldrarna måste förändra sina matvanor och röra på sig mer, säger Åsa Andersson.

Ganska vanligt är också att överviktiga barn bor växelvis hos sina föräldrar. Båda vill att det ska vara mysigast och godast grejer hemma hos dem. En del barn är hos den ena föräldern bara på helger och blir då kanske extra bortskämda med godsaker, pizza och kebabtallrikar.

Tillsammans med barnet och föräldrarna försöker Åsa Andersson komma fram till vad som går att förändra. Vanligast är att barnen hoppar över frukosten för att de lagt sig för sent på kvällen och inte orkar gå upp i tid.

– Äter man frukost får man bättre förbränning och orkar mer i skolan. Det är till och med bättre att dricka O´boy än att inte ta något alls, säger hon.

En bra första målsättning är därför att äta frukost. Gärna också en grönsak i skolan.

– Om de uppfyllt målet är det en bra sak även om de har gått upp i vikt, säger Åsa Andersson.

Vid varje besök lägger de till ett nytt mål att försöka uppnå. Sedan gäller det att bibehålla bra förändringar.

En sak som föräldrarna kan tänka på är att lägga fram bara en bulle till varje person om familjen ska fika. Sådant kan hjälpa barnen mycket. Det är också viktigt att uppmuntra till aktiviteter och det behöver inte innebära enbart fysiska sådana, även teater kan vara bra.

– Då är man inte hemma och har tråkigt och man sitter inte framför datorn eller ipaden, säger Åsa Andersson.

Hon tror att många äter för att de har långtråkigt. Andra äter för att de är stressade eller oroliga.

– Speciellt kolhydrater kan ha en lite lugnande effekt, säger hon.

Tonåringar som dricker mycket coca cola brukar hon rekommendera att dricka kaffe i stället.

Det dolda sockret då, i till exempel fruktyoghurt och frukostflingor?

– Fruktyoghurt är bättre än ingen frukost. Och om man äter sötad yoghurt kan man ta flingor som är mindre söta. Men cornflakes innehåller för lite fibrer, havrefras är bättre, säger hon.

Hon tycker att det har blivit för stort fokus på socker i maten. Om det är lite socker i ketchupen, köttbullarna eller korven spelar inte så stor roll, menar hon. Även mjukt matbröd med socker eller sirap är okej om det är nyckelhålsmärkt. Nyckelhålsmärkningen innebär att brödet innehåller fibrer.

Boven är framför allt stora mängder läsk, saft och godis. Det finns en rekommendation att äta och dricka sådant bara en gång i veckan och då i liten mängd. Men det är svårt att leva upp till, det håller Åsa Andersson med om. Det gäller inte heller alla barn, betonar hon. Smala barn med hög fysisk aktivitet kan behöva dricka söta drycker och äta kaloririka saker för att täcka sitt energibehov.

Gottsunda där hon jobbat sedan 1988 är en barnrik stadsdel – 31 procent är barn. Där är övervikt vanligt och det hänger ihop med att många av invånarna har låg inkomst, låg social status och liten kunskap om bra levnadsvanor.

– Här i Gottsunda träffar jag ibland familjer som inte vet att coca cola är dåligt. Det gör jag inte på Kungsgärdets vårdcentral, säger Åsa Andersson.

Många har inte med sig kunskap om kost och hälsa från sina hemländer, läser inte svenska tidningar och ser inte på svenska tv-kanaler, berättar hon. Och de med låg inkomst har mindre möjligheter att låta barnen delta i aktiviteter. Idrott kostar pengar och kräver föräldraengagemang.

Föräldrar med utländsk bakgrund är oftast inte heller vana vid att gå ut i skogen och promenera. Många kanske åker till Gränby centrum i stället, berättar Åsa Andersson.

Om familjen har ont om pengar blir det man äter något som kan sätta guldkant på barnens tillvaro. Då kan man låta dem äta något gott för att få göra något roligt.

– Föräldrar vill att barnen ska vara nöjda och glada, säger Åsa Andersson.

Av föräldrarna hon möter tror många att deras barn måste gå ner i vikt. Men så är det bara om barnet väger så mycket att det inte kan växa i kapp sin vikt.

– Annars ska man inte dra igång någon viktminskning när man fortfarande växer på längden. Målet är i stället att inte öka i vikt. Om barnet har samma vikt som vid förra besöket kan det kännas jättebra, säger Åsa Andersson.

Fakta Skaffa matkoll

Fiberrik mat som grönsaker, frukt, fullkornsprodukter, nötter och frön hjälper till att hålla vikten nere. Nyckelhålsmärkningen guidar till matvaror med mindre fett och socker och mer fibrer. Fler kostråd finns på Livsmedelsverkets hemsida. Där kan du också snabbtesta dina matvanor i matvanekollen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om