Dietist ett eftertraktat yrke
Att bli dietist och få ge människor råd om hur de ska äta verkar vara drömyrket för många. Dietistprogrammet har nämligen överlägset flest sökande per plats på Uppsala universitet. Våren 2005 köade 1383 studenter till 24 platser.
Agneta Andersson, ledare för dietistutbildningen.
Foto: Rolf Hamilton
Varför vill så många vill bli dietist när det har varit svårt att få jobb?
- Jag tror att dietist är ett framtidsyrke, säger Camilla Pettersson.
Hon går femte terminen och läser just nu dietetik, det vill säga kost vid olika sjukdomar och specialkost vid födoämnesallergier.
Varför valde du just den här utbildningen?
- Jag hade läst friskvård på högskolan i Gävle. Kosten var det mest intressanta i den utbildningen så jag ville gärna fördjupa mig där.
Många studenter kommer direkt från gymnasiet. Lorentz Rüetschi har en helt annan bakgrund.
- Jag har jobbat som kock i Sverige och utomlands i tolv år och tyckte att jag hade nått mina mål i det yrket. Jag kände att jag ville utvecklas. Eftersom alla måste äta har jag aldrig tvivlat på att en dietist får jobb. Det gäller att hitta sin genre, vad man vill syssla med.
Dietistutbildningen är mycket bred och tvärvetenskaplig. Studenterna läser en hel del psykologi. Det behövs när de ska hjälpa sjuka - eller friska - människor att hitta enkla och fungerande lösningar på sina kostproblem. Födoämnesallergier har till exempel blivit vanligare. Eftersom mat och kultur hänger intimt ihop läser blivande dietister också kostsociologi.
- Min dröm är att få åka till något u-land och skriva D-uppsatsen, säger Camilla Pettersson.
Lorentz Rüetschi har tänkt sig en utmaning på närmare håll.
- Jag vill kartlägga D-vitaminstatusen hos kvinnor som bär slöja. Det ska bli intressant att jobba med människor från andra kulturer.
Agneta Andersson har just tagit över som ansvarig för dietistprogrammet på Uppsala universitet. Hon tror att det ökade intresset för kost och hälsa avspeglar sig i det stora antalet sökande.
- I dag finns ett oerhört stort utbud av livsmedel och kosttillskott och många teorier om vad vi ska äta eller inte äta. Dietisten ska fungera som ?matcoach?, hjälpa folk att värdera utbudet och hitta enkla och fungerande lösningar. Ett högt söktryck med
många nyfikna studenter inspirerar oss verkligen att försöka utveckla den här utbildningen ännu mer.
FAKTA/ Dietistutbildning
Dietister arbetar främst på sjukhus och vårdcentraler. Men allt fler arbetar också inom folkhälsa och friskvård, i kommuner, på privatpraktik, på livsmedels- och läkemedelsföretag eller inom forskning.
Utbildningen är treårig. Efter dietistexamen kan man ansöka om legitimation hos socialstyrelsen. Det är ett krav för att få arbeta inom vårdsektorn.
Många läser ett fjärde år för att få skriva en D-uppsats och få fördjupning i dietetik, klinisk nutrition och vetenskaplig metod. Hösten 2008 ska detta fjärde år ersättas med en tvåårig mastersutbildning för att passa in i den europeiska Bolognamodellen.
Dietistutbildning finns också i Göteborg (40) och Umeå (20 platser).
Så jobbar vi med nyheter