Magen som bubblar, låter och krampar, gaser som vill ut. De ständiga toalettbesöken; diarré och förstoppning om vartannat.
Så här har många det dagligen. Faktum är att hela 15 till 20 procent av Sveriges befolkning beräknas lida av IBS, Irritable bowel syndrome - det vill säga kroniskt irriterad tarm. Diagnosen ställs ofta av läkare när det inte går att hitta någon riktig förklaring till varför magen ständigt krånglar. Länge fick de drabbade tugga i sig att de fick leva med den här sjukdomen, utan att det fanns någon särskild hjälp att få. Men numera behandlas IBS genom en särskild kostmetod, fodmap, framtagen av forskare i Australien. Behandlingen går ut på att man utesluter fermenterbara kolhydrater, det vill säga kolhydrater som lätt jäser i magen. Jäsningen kan ge upphov till störningar i vätskebalansen i tjocktarmen, vilket kan ge både buksmärtor, gaser och avföringsrubbningar. Den som har IBS är extra känslig för den här jäsningsprocessen.
– En teori till varför man får IBS är att man har en rubbning av tarmfloran, som skulle kunna ha uppkommit efter en maginfektion. Även stress antas påverka tarmfloran och kan vara en orsak, säger dietisten och IBS-experten Sofia Antonsson.
Hon introducerade fodmap i Sverige 2009 och har hittills utbildat runt 350 dietister i landet i den här metoden. Australiensiska studier har visat att 75 procent av de IBS-patienterna som testar fodmap blir hjälpta. Vad man gör är att man plockar bort livsmedel med så kallat hög fodmapfaktor, det vill säga de som innehåller stor del jäsningsbara kolhydrater. Då blir vätskebalansen bättre och man slipper drabbas av diarré och förstoppning i samma utsträckning. Sedan tillför man ett livsmedel i taget för att kunna förstå vilka man inte tål.
– Det som brukar ge allra mest symtom är lök, vitlök och spannmålen vete, korn och råg, eftersom det innehåller oligosackarider, som lätt jäser i magen.
Spannmålen innehåller också proteinet gluten, varför många tror att de är glutenintoleranta när de utesluter sädesslagen. Men många gånger är det inte gluten som är boven, utan kolhydraterna, menar Sofia Antonsson.
Andra livsmedel med hög fodmapfaktor är produkter som innehåller laktos som finns i mjölkprodukter. Även fruktos har en tendens att förvärra IBS-symptom.
– Äpple och vattenmelon innehåller till exempel mycket fruktos, det bör man plocka bort. Torkad frukt innehåller koncentrerat fruktos, det kan ge extra mycket problem, säger Sofia Antonsson.
Kritiken mot fodmap är att den skulle vara ännu en i raden av trenddieter. Att den skulle vara en slags quickfix, som snart kommer att glömmas bort till förmån för en ny diet. Men Sofia Antonsson betonar att det här inte är en kostbehandling för vem som helst.
– Det här är en behandlingsmetod för dem med IBS och ska göras tillsammans med en dietist. Det är en jobbig omställning och det tar tid innan man vet vilka kolhydrater man reagerar på. Ofta tål man vissa bättre än andra, säger hon.
Dessutom framhåller hon att det är viktigt att få hjälp med att ersätta de uteslutna livsmedlen med likvärdiga alternativ.
– När man konstaterar att man inte tål till exempel korn, råg och vete, är det viktigt att kompensera dem med liknande, näringsriktiga livsmedel, som till exempel hirs eller quinoa. Annars kan man på sikt drabbas av näringsbrist och ofrivillig viktnedgång.
Förutom att få hjälp med sin kosthållning finns det annat man kan se över som IBS-drabbad, nämligen nivån av stress, som också kan påverka magen. Sofia Antonssons kollega gjorde nyligen en studie med två grupper av IBS-patienter: En som behandlades med fodmapmetoden och parallellt tränade medicinsk yoga och en grupp som bara gick på fodmap-diet.
- Min kollega såg att de som fick hjälp av fodmapmetoden och yogade fick bättre effekt mot sin IBS än de som bara fick kostbehandlingen. Därför rekommenderar vi nu alla våra patienter att även stressa ned. (TT)