Dialog på häktet viktigt för säkerheten

Erling Wicklund har jobbat på häktet i Uppsala sedan slutet av 1990-talet. När han fick beskedet att en 24-årig kvinnlig vårdare vid Huddinges häkte slagits ihjäl av en intagen kunde han knappt tro att det var sant.
- Det kändes bara så otroligt långt från verkligheten att något sådant här skulle kunna hända, säger han.
Just uppgifterna om att vårdaren varit ensam med en högriskklient - en person som anses var speciellt farlig - chockade honom.
- Det ska verkligen inte kunna ske. Även om man inte kan veta allt om alla intagna, så har man koll på om det är just en högriskklient. Här går vi igenom det varje morgon och då vet man att man måste vara två. Däremot kan ju någon som först verkar lugn plötsligt bli hotfull. Människor som sitter i häkte agerar inte alltid rationellt, det är en väldigt utsatt miljö, säger Erling Wicklund.

FN, Amnesty och Europarådet har vid flera tillfällen kritiserat Sverige för dess hårda häkten. Dels finns det ingen gräns för hur länge en person får sitta häktad och det har hänt att personer suttit i flera år eller längre än det straff de så småningom blivit dömda till.
Dessutom är restriktionerna för de intagna extremt strikta. 
- För att inte påverka utredningen får de många gånger inte ha någon kontakt med omvärlden. De sitter ensamma och får inte prata eller se sin familj eller anhöriga, och i extremfall får de inte ens se på tv eller läsa tidningar. Det är en pressad situation som vi försöker hålla under kontroll genom att ständig föra en dialog med de intagna, säger Camilla Russmark.
Hon är uppsökare på häktet, vilket innebär att hon har kontakt med intagna som har missbruksproblem och försöker motivera dem till behandling. Både hon och Erling Wicklund är noga med att förklara olika beslut som rör de intagna för att undvika hotfulla situationer.
- Det är viktigt att de intagna förstår varför vi gör som vi gör, att det inte bara handlar om att vara taskig. Sedan är det klart att man ibland kan känna vid ett samtal att okej, nu är det dags att runda på grund av att personen i fråga agerar aggressivt, säger hon.

Magnus Harrysson är chef för häktet i Uppsala. Enligt honom är det ytterst ovanligt att personalen hamnar i en situation där de fysiskt måste försvara sig.
- Dialogen med de intagna är något som vi jobbar väldigt mycket med och det är en effektiv säkerhetsåtgärd. De som arbetar inom kriminalvården har ett
gemensamt intresse för människor och det är viktigt att man har empati och
ser på de intagna som just människor och ingenting annat.
Han påpekar att det är extra viktigt att behålla den empatin även efter en sådan hemsk händelse som i Huddinge. Och personalen är överens om att verksamheten måste fortsätta som vanligt. Om än kanske i annan tappning längre fram. 
- Jag förutsätter att en sådan här händelse leder till en rejäl översyn, det måste den. Även om det är oerhört ovanligt att en riktigt hotfull situation uppstår så får man ju inte vara naiv och blåögd, säger Magnus Harryson.