Diagnos i ambulansen räddar liv
Att ställa diagnosen akut hjärtinfarkt redan i ambulansen räddar människoliv, vare sig den efterföljande behandlingen görs med propplösande läkemedel eller akut ballongvidgning av kranskärlen.
— Resultaten talar för att dödligheten i hjärtinfarkt i Sverige kan sänkas ytterligare genom att bygga ut möjligheterna till akut EKG-diagnostik redan i ambulansen, säger läkaren och doktoranden Erik Björklund vid Akademiska sjukhusets hjärtklinik.
Hjärtinfarkt orsakas av att en blodpropp täpper till något av de kranskärl som ska förse själva hjärtmuskeln med blod. Ju längre stoppet blir kvar, desto större är risken för att hjärtmuskeln ska få bestående skador som i värsta fall leder till döden.
— Därför är det mycket viktigt att patienten så snabbt som möjligt får rätt diagnos så att behandling kan sättas in för att undanröja stoppet i kranskärlet, säger Erik Björklund.
Två metoder
Det finns två huvudmetoder att bli kvitt blodproppar i kranskärlen. Den ena är propplösande läkemedel, den andra är ett direkt ingrepp i kranskärlet med så kallad ballongvidgning.
Behandling med propplösande läkemedel kan inledas så snart patienten fått sin diagnos, även i till exempel hemmet eller ambulansen. Ballongvidgning däremot kan bara utföras på sjukhus.
— Men även när ballongvidgning används ger diagnostik redan i ambulansen en viktig tidsvinst. Då kan patienten efter ankomsten till sjukhuset föras direkt till behandlingsrummet i stället för att ta omvägen över akuten eller annat sjukhus som saknar möjlighet att ge akut ballongvidgning, säger Erik Björklund.
Uppgifterna i Rikshia visar att såväl propplösande behandling som ballongvidgning inleds nästan en timme tidigare när diagnosen "akut stor hjärtinfarkt" ställs redan i ambulansen jämfört med när diagnosen ställs efter ankomsten till sjukhus.
Propplösande läkemedel och än mer akutbehandling med ballongvidgning har bidragit till att numera rädda livet på nio av tio patienter med akut hjärtinfarkt.
Lägre dödlighet
Den ena av de båda studierna omfattar patienter som fått propplösande behandling, den andra patienter som behandlats med ballongvidgning. Båda visar att den tidsvinst på knappt en timme som diagnostik i ambulansen kan ha livräddande betydelse.
— Under tiden efter infarkten var dödligheten betydligt lägre bland dem som fick diagnosen i ambulansen än bland dem som fick diagnosen först efter ankomsten till sjukhuset, säger Erik Björklund.
För patienterna som fick ballongvidgning var dödligheten en månad efter infarkten 40 procent lägre bland dem som fått diagnosen i ambulansen än bland dem som fått diagnosen efter ankomsten till sjukhuset.
För patienterna som fick propplösande behandling, vilka följts upp efter ett helt år, var dödligheten 30 procent lägre bland dem som EKG-undersökts och behandlats i ambulansen.
Cirka en tredjedel av patienterna med akut hjärtinfarkt tar sig i dag till sjukhus på annat sätt än med ambulans och ännu är inte landets alla ambulanserförsedda med EKG-utrustning.
— Både genom att få fler patienter att kalla på ambulans och genom att bygga ut möjligheterna att ställa diagnos i ambulansen bör därför dödligheten i hjärtinfarklt kunna sänkas ytterligare, säger Erik Björklund.
Så jobbar vi med nyheter