Med hjälp av information från kameran tillsammans med vävnadsanalyser, hoppas forskarna hitta nya mekanismer för hur sjukdomen utvecklar sig.
Diabetes typ 2, eller åldersdiabetes som det också kallas, drabbar ofta överviktiga och äldre människor. Forskning visar att sjukdomen blir allt vanligare, både i Sverige och världen. Sjukdomen beror på en bristande förmåga att producera insulin, kombinerat med ett ökat behov av insulin hos olika vävnader, för att tillgodogöra sig sockret. Ett syfte med forskningsprojektet är att kunna skräddarsy en behandling för varje individ, utifrån orsaken till att patienten fått sjukdomen.
Till skillnad från typ 1-diabetes, behöver patienterna oftast inte injicera insulin utan sjukdomen kan hållas i schack med hjälp av råd om kost och motion eller tabletter. Man vet fortfarande inte varför en del patienter blir bättre eller sämre, säger Håkan Ahlström, överläkare vid Bild-och funktionsmedicinskt centrum, Akademiska sjukhuset och professor vid institutionen för Radiologi, Onkologi och Strålningsvetenskap (ROS) vid Uppsala universitet.
– Man vet att orsakerna är många och komplexa och om vi lyckas kartlägga alla dessa faktorer bättre så skulle man också kunna individualisera behandlingen, säger Håkan Ahlström, som även är huvudman för studien.
Med hjälp av en avancerad kamera som kombinerar MR-teknik med positronemissionstomografi, samt genom analyser av vävnader och blodprover på Science for Life Laboratory i Uppsala, ska forskargruppen bättre försöka förstå sig på sjukdomen och dess utveckling.
– En unik del i detta projekt är att man aldrig använt en sådan här kamera i syfte till att forska om diabetes, och detta är den första PET-MR-kameran i Sverige, säger Håkan Ahlström.
En undersökning kommer gå till så att man först injicerar ett radioaktivt märkt ämne. Med hjälp av PET kameran som är känslig för den radioaktiva isotopen, kommer man sedan att se precis vart sockermolekylerna tar vägen i kroppen. Med hjälp av magnetkameran kommer man samtidigt att kunna se hur fettet är fördelat i kroppen, och om det har någon betydelse för hur sockret tas upp i vävnaderna.
– Det vi är på jakt efter är att se vad som händer i kroppens olika vävnader och hur, var och när sockret tas upp. Det är framför allt vävnader som lever, fett och muskulatur som vi är intresserade av, säger Håkan Ahlström.
Joel Kullberg, vid Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi, är den som kommer att utveckla bildtagnings- och analysteknikerna inom projektet. Han berättar att de även är intresserade av att titta på det så kallade bruna fettet.
– Tidigare har man trott att bara spädbarn har brunt fett, men nu har det visat sig att även ungdomar och vuxna har det i kroppen. Vi vill även undersöka det bruna fettet närmare. Man hoppas nämligen att det i förlängningen kan användas för blodsockerreglering eller viktnedgång.
Förutom kameraundersökningen kommer olika tester utföras och prover tas som visar hur individernas blodsockernivå legat under en viss tid. En del av patienterna ska dessutom genomgå en magsäcksoperation eller sättas på lågkaloridiet, och där vill man sedan jämföra grupperna och undersöka vad som gör att patienterna förbättrar sin diabetes.
Skulle forskarna till exempel hitta en speciell aminosyra som kan ha betydelse, kan de med hjälp av en vävnadsbank jämföra och se om ämnena finns i prover från andra vävnader, som tas från organdonatorer.
I förlängningen hoppas man på att forskningen skall kunna ge upphov till nya, effektivare mediciner och behandlingar samt sätt att förebygga sjukdomen.