I dag får Musikverket som tillsammans med Musikplattformen tagit över efter Rikskonserters uppgifter cirka 25 miljoner kronor att fördela till den professionellt utövade musiken.
Det kom fram när årets Körforum öppnade i Uppsala på fredagen. Körforum arrangeras varje år och samlar körledare, körforskare, musikutbildare med flera.
Årets tema var Det svenska körundret – finns det om 20 år?
Det var den amerikanske musikforskaren Richard Sparks som i sin doktorsavhandling myntade begreppet Det svenska körundret. Undret byggde på god undervisning i skolan, framväxandet av många körer i folkrörelser, kyrkor med mera och med stora namn som lärare vid Musikhögskolan från 1940-talet och framåt som körledaren Eric Ericson, Ingvar Lidholm, Sven-Erik Bäck och många andra.
Nu är förhållandena väsentligt förändrade. Antalet sökande till musiklärarutbildningarna sjunker och Lotta Carlén vid Musikhögskolan i Malmö pekade på de problem det medför att Skolverket lagt fram en ambitiös läroplan för musikundervisningen i årskurserna 1–6 – medan Högskoleverket organiserat utbildningen så att det räcker med en termins musikutbildning för att få undervisa i musik.
Hur ska man kunna ge eleverna en bra undervisning med så minimal utbildning, undrade flera i publiken.
Pengarna till musiken blev en stor fråga under dagen.
Hela anslagssystemet har ju nyligen stuvats om, dels med upprättandet av Musikverket, dels med uppdelningen av kulturstödet enligt ”koffertmodellen” till regionerna. Det är det helt enkelt för tidigt att se om det verkligen blir mindre pengar, menade Jonas Burman, chef för Musikplattformen som handlägger stödet till samverkansprojekt i musiklivet. Men garvade körledare som exempelvis Bo Johansson som länge var lärare vid Adolf Fredriks Musikklasser eggade på sina yngre kolleger att attackera politiker med argument för mer anslag till körlivet.
Erik Lindman, sångare i Vibafemba och projektledare för den återuppståndna körstämman i Skinnskatteberg pekade på en fara med Musikplattformens och Musikverkets inriktning: - Den nya musikorganisationen fördelar pengar huvudsakligen till nya projekt och samarbetsformer. Men varifrån ska pengarna till förvaltandet av det som redan finns komma? frågade han. Risken är stor att musiklivet blir beroende av kvartalsekonomiska förutsättningar, tillade han.
Det finns ändå flera nya spår inom körlivet, spår som ändrar riktning från igår. Rapports nyhetsankare Claes Elfsberg rapporterade från sin insats i tv-programmet Maestro och nästa vecka inleder SVT en serie program från Lindängen i Malmö där Lena Ekman-Frisk sätter ihop en kör med samtliga boende i en trappuppgång. I Stockholm arbetar två körpedagoger med Framtidskören, ett körprojekt för mellanstadieelever utan körvana. Eleverna kommer från helt vanliga skolor i bland annat Norra Botkyrka. De har lärt sig sjunga så bra att de haft konsert i Eric Ericson-hallen på Skeppsholmen.
Forskning på körområdet är ytterligare ett sätt att uppgradera körsången som en viktig kulturyttring. Läkaren Töres Theorell visar till exempel hur kroppen påverkas positivt av sång och musik, både i lyssnandet och i utövandet. Karin Johansson vid Musikhögskolan i Malmö utvecklar metoder i att avläsa vad som händer i en kör, hur körmedlemmarna agerar sinsemellan, hur körledarens metoder påverkar kören och hur den ensamme körsångaren förhåller sig till gruppen.