Det påverkar politikerna mest vid husbyggen

Politiker i Uppsala påverkar nya byggnaders utseende på främst två punkter – fasader och husstorlek.

Segerstedtshuset vid Dag Hammarskjölds väg är ett exempel på bygge som politikerna kunde påverka: huset drogs in från gatan och höjden sänktes.

Segerstedtshuset vid Dag Hammarskjölds väg är ett exempel på bygge som politikerna kunde påverka: huset drogs in från gatan och höjden sänktes.

Foto: Staffan Claesson

Uppsala2017-11-20 07:00

Fasadmaterial och färg är också de punkter som politikerna anser är viktigast för husens utseende:

– Volym och fasad är viktiga för upplevelsen av en byggnad. Politikerna har ganska stora möjligheter att påverka fasadernas utseende i samband med bygglovet men det är ofta väldigt individuellt hur mycket de agerar för att påverka, säger Terese Ädling, masterstudent vid Uppsala universitet som undersökt byggnadsnämndens inflytande på husens utseende i Uppsala under det senaste decenniet.

Studien visar också att både politiker och tjänstemän lyfter fram anpassning som en viktig fråga när nya hus ska utformas. Det kan möjligen förvåna en och annan. En vanlig invändning från Uppsalabor är just att nya hus inte smälter in i omgivningen. För höga, för moderna, för slätstrukna är några vanliga invändningar. En tänkbar förklaring är att byggfolk och invånare lägger olika betydelse i begreppet anpassning – byggfolket i studien efterlyser hänsynstagande till storlek och höjd på befintliga hus, men vill för den skull inte se kopior av befintlig arkitektur.

Svaren visar också flera skillnader i synsätt mellan politiker och tjänstemän. Fasadernas utseende är viktigt för politikerna men hamnar långt ned på tjänstemännens prioriteringslista. De lyfter i stället fram frågan om nya byggnaders effekter på de allmänna platser som omger dem – en fråga som bara enstaka politiker nämner.

Studien tar upp en rad andra frågor i byggboomens Uppsala, bland annat byggfolkets åsikt om vad som kännetecknar innerstadens hus, hur tidigare byggnadsnämnder påverkat husbyggandet och hur väl politikerna representerar Uppsalaborna. Många svar lyfter fram kommunens nya arkitekturpolicy, men Terese Ädling konstaterar att ingen vet hur bekant den är för kommunens invånare:

–  Vi vet inte så mycket om vad Uppsalaborna tycker om den. Överlag skulle man kunna förbättra kommunikationen till medborgarna. En intressant idé som finns i studien är att UNT skulle kunna recensera nya hus.

Ett svar som möjligen förvånat henne återkommer flera gånger från politiker och planerare – att det krävs kunskap och utbildning för att korrekt kunna uppfatta byggnaders utseende och estetik.

Terese Ädling har inte bara studerat byggplaneringen ur akademisk synvinkel utan har själv arbetat med bygglovsfrågor på Uppsala kommun. Vad har hon själv för åsikt om den stora omvandling av Uppsalas stadsbild som pågår?

– Det har byggts väldigt många märkesbyggnader och blivit lite för stor variation i vissa områden. I studien vill någon se mer god vardagsarkitektur, det tycker jag låter som en god idé, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om