Det osynliga tangentbordet

Tekniken är i första hand avsedd för produkter som saknar traditionellt tangentbord, exempelvis små handdatorer.

Ergonomiskt riktigt
Senseboards grundare Gunilla Alsiö står för ursprungsidén. I ett examensarbete i ergonomi formades hennes tes att det knappast gick att åstadkomma en ergonomiskt riktig inmatningsenhet med traditionell design.
- Hon kom på att man kan ha ett tangentbord utan tangentbord, säger Carl Ahlberg, en av utvecklarna bakom Senseboard och som ännu inte skakat av sig tröttheten från Comdexmässan.
— Visserligen har vi inte gjort några vetenskapliga test, men tror att det är ergonomiskt riktigt, fortsätter han.

Hälften i varje hand
Att jobba med systemet kan sägas vara som att ha en halva av tangentbordet i vardera handen. De ergonomiska och praktiska fördelarna är uppenbara. Man kan stå, sitta eller ligga i stort sett var och hur som helst.
- Och gör man bara rätt rörelser kan man hålla händerna hur som helst, berättar Carl Ahlberg.
Sammantaget innebär det stora fördelar vid användning i knepiga miljöer, det ger större möjlighet att variera arbetsställning och kan erbjuda nya lösningar för personer med olika funktionshinder, bara för att nämna några exempel.
— Astronauter och dykare, säger Lars Asplund och ger exempel på två extrema arbetsmiljöer där datoranvändning i full skala nu kan bli möjlig.

Tryckkänsliga sensorer
Det virtuella tangentbordets två delar innehåller vardera fem tryckkänsliga sensorer som läser av varje fingers rörelser. Värden från alla sensorer analyseras. Kombinationen av dessa värden klassificeras, tolkas och blir till slut text.
Systemet jobbar för närvarande även med en grammatisk kontroll som klassificerar ord för ord och förstår dem utifrån sammanhanget.
Utvecklingarna har som mål för framtida versioner att de ska kunna tolka fingerrörelser direkt. Med en större säkerhet i klassificeringen ner på teckennivå ska det gå.

Ingen pekfingervals
En teknik som Senseboard är förstås inget för pekfingervalsare. Det gäller att använda felfri fingerföring, enligt standard för så kallade qwerty-tangentbord (efter första tecknen i översta bokstavsraden).
Det verkar spöklikt att tänka sig att skriva in text i en dator utan tillstymmelse till tangentbord. Med fingrarna fritt sprattlande i luften vill det till att de hittar rätt.
Tveklöst kan en uppfinning som Senseboard innebära en ny vår för skrivmaskinskurser och korrekt fingersättning hos skribenter. Egenutvecklade pekfinger- och flerfingervalser gillas inte av nymodigheten. Då kan bokstäverna komma i otakt och texten se ut som vore den hälld direkt ur en Alfapet-kartong.
Fast utvecklarna säger att systemet kan lära sig hur man skriver också. Med en viss grundträning som passar en bredare allmänhet och sedan med möjlighet till individuell träning och finslipning.
För övrigt kan systemkoden skrivas om att passa användare som exempelvis på grund av funktionshinder inte kan fingergestikulera på det sätt som grundsystemet förutsätter.

Uppsalakrafter
Senseboard Technologies som startades förra året utnyttjar flera goda krafter från Uppsala. Lars Asplund, universitetslektor vid Institutionen för informationsteknik, sitter i dess styrelse. Bland företagets medarbetare finns Carl Ahlberg och Stefan Enroth, nybakade civilingenjörer i informationsteknologi från samma institution.
Dessa tre är välkända för alla som under våren 2001 följde det uppmärksammade robotfotbollsprojektet och arbetet med humanoiden Murphy. (Lars Asplund är för övrigt på utgång som universitetslektor i Uppsala och på ingång till Mälardalens högskola i Västerås som nytillträdd professor vid Institutionen för datateknik. Genom sitt engagemang i fotbollsrobotarna kommer han dock att behålla en länk till Uppsala).

Snart färdig produkt
Carl Ahlbergs och Stefan Enroths engagemang i Senseboard började som ett utökat examensarbete och nu är de båda projektanställda för att jobba vidare med utvecklingen.
Senseboardtekniken uppges ha något halvår kvar av utveckling till färdig produkt. Första versionen är anpassad till handdatorer med Palm OS men väntas senare även till Pocket pc. Det finns inga tekniska hinder för att utveckla systemet även för stationära datorer, bara den virtuella tabulaturen kan fås att hantera även raderna av funktionstangenter som finns på ett fullstort tangentbord.
Prototypen är inte helt sladdlös. Det krävs kabel för att ansluta till en Palm eller annan dator. Utvecklarna siktar på att under nästa år presentera en version som använder blåtandsteknik. Fast kabelanslutning kan fortfarande komma till användning i känsliga miljöer, exempelvis ombord på flygplan.

Fotnot: Höstens Comdex ägde rum i Las Vegas 12—16 november. Mässan är och förblir, trots minskad tillströmning av besökare, en jätte och den kanske mest prestigefyllda IT-mässan i världen och en mötesplats för IT-företag.