Betalningar sker i allt större utsträckning med kort och mobiltelefon, på kontanternas bekostnad. Lisa Thörn, vd på Uppsala City, anser att utvecklingen är positiv.
– Det finns flera orsaker till detta. En är trygghetsaspekten – det finns en minskad rånrisk för både privatpersoner och butiker.
Enkelheten är en annan.
– Hanteringen i butik blir smidigare och man slipper köa till bankomater för att ta ut pengar. Det är också mer hållbart ur miljösynpunkt att betala med kort, säger Lisa Thörn.
Men trots fördelarna med minskad kontanthantering, menar hon att det alltid finns två sidor av myntet:
–Det finns flera målgrupper som skulle drabbas av det. Hos äldre människor finns det ofta en osäkerhet kring ny teknik. Och på andra sidan hittar vi yngre människor som inte ens är myndiga. Ska barn behöva skaffa bankkort? Det är frågor vi måste ställa oss.
Enligt Hans Tjernström på Svensk Handel görs i dag drygt 80 procent av alla våra köp med kort. I vissa butiker är siffran närmare 100 procent. Trots den höga siffran, är frågan om att bli helt kontantfri en het potatis för många handlare:
– Vi har märkt att det är en otroligt känslig fråga. Man väger på guldvåg om man ska slopa kontanterna eller inte.
Dilemmat ligger enligt honom i att kontanthantering oftast kostar mer än det smakar för handlarna – men att det ska vara tillgängligt för alla att betala. Enligt en rapport av Svensk Handel från tidigare i somras, uppger endast var tionde handlare att de planerar att sluta med kontanter inom de närmsta fem åren.
Hans Tjernström menar att branscher med dyrare varor ofta är mer benägna att bli kontantfria. I branscher med mer varierande varor och kunder, som till exempel dagligvaruhandeln, är villigheten att behålla kontanterna större.
– Exempelvis telefonbutiker var tidigt ute med att bli kontantfria. Men vi har också sett att fler restauranger och kaféer följer den utvecklingen, säger Hans Tjernström.
Uppsalarestaurangen Bierhuis var snabba att haka på trenden och slutade med kontanthantering redan 2017. I en intervju med UNT sade ägaren Ali Haddadi att många av Uppsalas restauranger vill gå samma väg, men inte vågar ta steget.
– Cirka 90 procent av alla betalningar i vår verksamhet är kortbetalningar. Vi ser helt enkelt ingen mening att fortsätta, sa Ali Haddadi då.
Även på andra håll har det varit kontantfritt länge. UL:s bussar slutade helt med kontanter 2011, efter beslut av Arbetsmiljöverket. Anledningen var busschaufförernas säkerhet.
– Vi fick en del kritik i början från besvikna resenärer, men nu upplever jag att de flesta vant sig. Och för chaufförerna har situationen blivit betydligt bättre, säger Helena Klange, presschef på UL.
Hon menar att beslutet till största del varit positivt, men att de antagligen skulle behållit kontanthanteringen lite längre ifall de fått välja.
– För oss är det ingen enorm fördel att slippa hantera kontanter. Vi vill ju kunna erbjuda olika betalningssätt till alla grupper av resenärer.
Hans Tjernström på Svensk Handel anser att vi är på väg åt rätt håll, men manar till försiktighet:
– Utvecklingen går väldigt fort. Vi måste ha ett helhetsstänk – vad händer ifall tekniken slutar fungera till exempel?
Han anser också att frågan om kontanter är en politisk fråga.
– Det är inte handlarnas ansvar att upprätthålla kontantservice. Politikerna behöver ta tag i den här frågan och se till att säkra kontanternas framtid. Ansvaret måste hamna på rätt ställe.