Den stora flyktingströmmen till Sverige slår alla tidigare rekord med råge. Uppemot 190 000 människor söker asyl här i år, enligt Migrationsverkets nya prognos. Vad de totala kostnaderna är just nu, för det akuta mottagandet, är egentligen omöjligt att svara på. Det säger Olof Åslund som är nationalekonom vid Uppsala universitet och generaldirektör på IFAU, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
– Det nationalekonomer räknar på är de långsiktiga effekterna.
Ja på lång sikt, är invandringen en vinst för Sverige?
– Det beror på vilken typ av invandring man pratar om. De studier som gjorts över de offentliga finanserna visar att invandringen fram till 1980-talet var ett plus till ekonomin, fram till dess hade vi främst arbetskraftsinvandring. Därefter har det främst handlat om flyktinginvandring och då har nettot svängt till att bli en kostnad. De som kommer hit som flyktingar har ju av naturliga skäl en betydligt svagare ställning på arbetsmarknaden än de som kommer hit för att de fått jobb. Men sedan finns det potentiella vinster i framtiden som är svåra att skatta, till exempel kan det bli ökad handel med länder varifrån människor kommer.
Det sägs ju att vi behöver fler människor som kommer hit i arbetsför ålder?
– Ja, och hittills har inte enbart arbetskraftsinvandring räckt eftersom vi har en växande grupp äldre som ska försörjas. Så att ha många människor i arbetsför ålder ger stora möjligheter. Men det som Sverige måste bli mycket bättre på är att ta tillvara på möjligheterna så att de som kommer hit också får jobb. Arbetslösheten är och har länge varit mycket högre bland utlandsfödda. Efter tio år har ungefär hälften av stora flyktinggrupper inte kommit in på arbetsmarknaden över huvud taget.
Varför får inte fler utrikesfödda jobb?
– Utbildningsnivå och svenskkunskaper har betydelse, men samtidigt är det också många med god utbildning som har svårt att få jobb. Forskning visar tydligt att det finns diskriminering på arbetsmarknaden. Vi behöver bli mer flexibla och titta på hur vi kan snabba upp processer för att människor ska få komma igång med sina liv. Kanske måste man till exempel inte läsa svenska innan man kan bli aktuell för arbetsmarknaden. Samtidigt är det oerhört viktigt att kunna svenska, både på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt.
Finns det några arbetsmarknadssatsningar som lyckats bra?
– Ja, matchningsinsatser, där en handläggare kartlägger vad den arbetslöse har för erfarenhet och sedan hittar företag som kan tänka sig anställa den här personen. Även om kostnaderna att matcha är höga är den potentiella vinsten stor eftersom personen går från bidrag till jobb. Att sitta och matcha alla de som kommer nu är sannolikt inte möjligt, men i det här läget måste vi tänka att varje väg framåt är bra. Det kommer att krävas många olika lösningar.
Det har kommit lite olika bud om utbildningsnivån hos de människor som nu kommer?
– Tittar man på Arbetsförmedlingens statistik över nyanlända så har hälften av de inskrivna just nu max grundskoleutbildning, alltså ettan till nian. Samtidigt är det ju oerhört viktigt att de personer som har hög utbildning snabbt får jobb eller kompletterande utbildning. Allt annat är ett stort slöseri med humankapital. Risken är ju också att de söker sig till något annat land annars.
Bör man ens diskutera kostnaderna, vi beviljar ju människor asyl av humanitära skäl?
– Ja, flyktingmottagning sker ju inte av ekonomiska skäl, utan för att vi har förbundit oss till FN att bevilja asyl till människor som behöver det. Andra länder har också åtagit sig detta, men väldigt många länder fullgör inte sina åtaganden. Men även om skälen är humanitära är det ju relevant att diskutera ekonomin för att vi ska få en uppfattning om intäkter, kostnader och effekter.
Olika ekonomer kommer fram till väldigt olika slutsatser vad gäller invandringens kostnader, varför det?
– Det beror framför allt på att det är komplicerade samband och att olika antaganden kan ge stora skillnader. Det finns också stor osäkerhet kring den framtida utvecklingen som påverkar bedömningen kring både kostnader och intäkter.