– Det finns uppenbara risker, säger hon.
UNT kunde i går berätta att Uppsala är en av de städer i Sverige där störst mängd farligt gods passerar via järnvägen, och att kommunen trots det väljer att bygga bostäder och förskolor närmare spåren än vad som rekommenderas ur ett säkerhetsperspektiv.
Nybyggda Frodeparken vid Resecentrum ligger exempelvis bara cirka 70 meter från spåren trots att riktlinjerna säger att det bör vara minst 150 meters avstånd. Rebecca Forsberg, tågforskare vid Umeå universitet, tycker att alla riktlinjerna bör tas på största allvar.
– Det är inte en fråga om det kommer att hända en allvarlig tågolycka i Sverige, det är en fråga om när, säger hon.
Rebecca Forsbergs forskning är specificerad kring persontransporter, men det hon ser i sina studier är även relevant för godstransporter. Enligt henne är nämligen risken för olyckor på de svenska spåren stor på grund av hur eftersatt järnvägen är.
En rapport som Trafikverket publicerade 2011 konstaterar dessutom att vi kör allt tätare och tyngre trafik på järnvägen. Sträckan Uppsala–Stockholm är en av landets mest trafikerade sträckor och passagerartågen kör på samma spår som tågen lastade med farliga ämnen.
– Vi har ett stort behov av upprustning av spåren, men vi hinner inte med det i den takt som förslitningen pågår. Dessutom har vi ett signalsystem som har gjort sitt. Det ökar risken för olyckor. Det kan handla om urspårning, men ett persontåg kan exempelvis också krocka med ett godståg, sedan finns det alltid den mänskliga faktorn.
Hon pekar på att den senaste tågkatastrofen i Kanada, där ett godståg lastat med råolja spårade ur, inte är den enda allvarliga olyckan med farligt gods som inträffat i år. 3 maj spårade ett godståg ur i Belgien där två tankvagnar exploderade och akrylnitril läckte ut, en brandfarlig och giftig kemikalie som är cancerframkallande.
Ur svensk synvinkel nämner Rebecca Forsberg en olycka som inträffade 2005 i Halland där godsvagnar med klor spårade ur.
Ansvarig tjänsteman från Uppsala kommun förklarade för UNT i gårdagens tidning att husen som byggs närmare järnvägen än rekommenderat, konstrueras med extra säkerhetsåtgärder för att kompensera avståndet. Men Rebecca Forsberg tycker inte att de åtgärder som nämndes låter tillräckliga.
– Om en riktigt allvarlig olycka inträffar spelar det ingen roll var man har lagt ventilationen eller att man placerat dörrarna så att de inte vetter mot järnvägen, säger hon.
Liv Hahne (M) är ordförande i plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun. Hon ser inga konstigheter med att kommunen väljer att bygga närmare spåren än vad som är rekommenderat.
– Titta på hur hela Uppsala ser ut – när du kommer över Danmarksvägen eller när du passerar gamla Uppsala så ser du att det är bebyggelse hela vägen längs med rälsen. Enligt lag får man dessutom bygga så nära som 30 meter, säger hon.
Men riktlinjerna finns ju av en anledning, vid 150 meter minskar riskerna avsevärt jämfört med 70 meter?
– Alla människor har rätt till säkerhet, det är grundbulten i hela samhället. Klart att man kan bygga 150 eller 200 meter från spåren, men skulle en olycka ske liknande den i Kanada så rör det sig om enorma krafter. Då spelar det ingen roll om man har byggt 150 meter ifrån järnvägen eller inte.
Vad gäller järnvägens bristande standard och att risken för tågolyckor rent generellt därmed ökar väcker ingen större oro.
– Svenska järnvägens underhåll och utbyggnad har varit eftersatt senaste femtio åren, det är ingen nyhet.
Men även om den varit eftersatt länge så är det väl fortfarande en säkerhetsfaktor att beakta?
– Det som orsakar flest olyckor är ändå den mänskliga faktorn och den kan vi aldrig planera bort.