Wappengrens bryggeri finns registrerat under åren 1780-1915. Erlangens bayerska bryggeri, startades 1867 och J A Berlins bryggeri 1886. Inget av dem finns kvar, inte heller P Björklunds bryggeri 1889-1910. Uppsala bayerska bryggeri fanns under åren 1865-1967.
Tidigare i år flyttade Slottskällans bryggeri sin verksamhet till Västerås efter att ha varit verksamma här sedan 1997. Men , ingen fara. Det har startats nya bryggerier de senaste åren. Tempel Brygghus, Jackdaw, nyligen prisbelönade Uppsala Brygghus och Bryggeriet Ångkvarn är några namn som borgar för att Uppsalaborna inte ska behöva törsta efter lokalproducerat öl. Och Slottskällan verkar vara på väg att flytta tillbaka.
UNT tog sig till Bryggeriet Ångkvarn som är en av landets få bryggeripubar. Sätter man sig i baren kan man se tankarna där ölen bryggs bakom en glasvägg, onekligen en speciell upplevelse. Till skillnad mot de flesta andra mikrobryggerier siktar inte Uppsala mot att sälja på Systembolaget. Bryggmästaren Per Erik Alm förklarar konceptet.
¬ Vi vill bjuda på så färsk öl som möjligt, så här är leveransvägarna så korta det bara går, någon meter bara.
Man var nominerad för "everyday ale modern style", "modern light lager" och "special ale british style" på Stockholm Beer & Whisky festival här om veckan och tog guldmedalj i alla tre klasserna. Dessutom utsågs man till det bästa nya bryggeriet i Sverige – och fick ta emot en utmärkelse för att man tagit hem flest guldmedaljer på festivalen.
¬ Jag är genuint nyfiken på öl och gillar att prova nya recept, de här föll tydligen ut bra, säger Per Erik Alm, som startade i läkemedelsbranschen men nu är utbildad bryggmästare i Edinburgh.
Även Uppsala Brygghus, som tog över vissa delar av Slottskällans utrustning, fick pris på samma festival för sin ipa ”Snakehead”.
¬ Inte så illa för ett bryggeri som precis startat sin verksamhet. Än så länge finns vi på lokala pubar men i december går vi in på Systembolaget, säger Anders Jansson, vd på bolaget.
I övrigt satsar bolaget främst på belgisk öl och har en bryggmästare därifrån.
Finns det risk för att utrymmet för bryggerier i Uppsala är fullt nu?
¬ Nej, jag tror att öldrickarna i Uppsala skulle utan problem välkomna fler bryggerier. Konsumentbeteendet idag är ju sådant att man ofta bara dricker ett öl en gång. Man vill gärna prova något nytt varje gång man beställer en öl på krogen eller när man handlar i monopolets butiker. Med fler bryggerier så blir det ju fler nya öl och det tror jag ingen konsument skulle tacka nej till, säger Fredrik Bjarman på Jackdaw.
Varför flödar ölen just nu?
¬ Det är en trend i hela landet, har varit i flera år och Uppsala har det som motsvarar folkmängden, säger Johan Lenner, som bland annat bloggar om öl på sajten Portersteken.se.
Han menar att det tog ett tag innan klubbscenen och krogarna fick fart i staden men att det nu är ett ganska bra utbud. Så vad dricker ett ”proffs” på öl?
¬Det viktigaste är att det är tekniskt välgjort och välbalanserat. Jag tycker om allt som är värt att dricka!
Han tror inte att bristen på den viktiga råvaran humle framöver är så alarmerande.
¬ Frågan dyker upp då och då, men har inte hittills ställt till det. Många bryggerier har ju kontrakt på vad de behöver. Möjligen kan det slå mot de mycket små bryggarna.
Arvid Landgren på Tempel Brygghus är inte heller så orolig för eventuell humlebrist.
¬ Än är det ingen fara, vi har kontrakt på det vi behöver. Det finns ju över hundra sorters humle, som alla ger sin karaktär. Det öppnar ju många nya bryggerier, inte minst i USA, men samtidigt tar man upp ny mark för humleodling.
Fredrik Bjarman på Jackdaw Brewery är inte heller oroad i dagsläget.
¬ Eftersom Jackdaw Brewery i princip bara brygger belgiskinspirerad öl så har vi inte samma stress runt humle som dom flesta andra. Många nya bryggerier producerar ofta ölsorter som amerikansk pale ale eller amerikansk india pale ale vilket kräver mycket humle. Belgisk öl är inte humledriven utan mer jästdriven.
Det finns något av en nybyggaranda bland de som startat bryggerier. Man talar entusiastiskt om sina produkter. Uppsala har ju ibland lite elakt kallats surdegarnas stad när beslut om olika saker tagit orimligt lång tid. Söder i Stockholm har häcklats för sin vurm för surdeg. Kanske är det dags att ändra på detta till att kalla Uppsala ”surölens stad” Flera av bryggerierna satsar på just suröl, gjord i en process som faktiskt kan påminna om att baka med surdeg.
UNT hälsar på hos surölsspecialiserade Tempel Brygghus som håller till på landet utanför Uppsala. Vi möts av en uppspelt hund som hälsar oss välkomna. Enligt husse Arvid Landgren är det inte för att han smygsmakat ur ölfaten utan för att han vägrar bli vuxen.
¬ Vi producerar nog en runt fyrtio tusen liter om året just nu, men skulle vilja gå mot kanske hundra tusen liter. Eventuellt skulle vi behöva anställa om man ser framåt, nu är det bara jag och Johan Holmdahl som arbetar här och det kan bli långa dagar emellanåt, säger Arvid Landgren omgiven av de stålblanka öltankarna.
Öltillverkning är vattenintensivt och det kan komma att ställa till det lite i utgivningen. Den egna brunnen har haft det lite kämpigt, och det kan behövas rejält om man får full fart på produktionen. Redan nu exporterar man Norge och har England i sikte. Dagen innan vårt besök har man dessutom haft representanter från Kina.
¬ Hantverksöl är en ny grej för dem, men Kina kan bli en bra marknad. Tänk en öl per kines, skämtar han.
Hantverket är redan internationellt. Malten köps från Finland och en kund som vill få hjälp med starten har köpt in tysk ekologisk vetemalt.
Någon större svartförsäljning av öl i Sverige har inte Landberg och Holmdahl hört talas om.
¬Skatteverket har en rigorös kontroll på hur mycket vi tillverkar, det skulle aldrig funka, säger Arvid Landgren
Optimismen är också utbredd fortfarande. Man tror på sin verksamhet genomgående och det verkar mer handla om samarbete än konkurrens mellan mikrobryggerierna.
¬ Eftersom 95 procent av ölförsäljningen i Sverige kommer från de stora bolagen verkar det korkat att slåss inom de resterande fem procenten. Det är bara roligt om folk dricker mer hantverksöl, säger Anders Jansson på Uppsala Brygghus.
¬Öltrenden håller definitivt i sig. Måhända kommer vi se att vissa bryggerier tagit sig vatten över huvudet och får stänga men jag tror inte att trenden som sådan kommer att påverkas. Det dricks mer och mer hantverksöl och fler och fler visar större och större intresse för ölkulturen, säger Fredrik Bjarman på Jackdaw.
bjorn.stenberg@unt.se