2014 brann det i skogarna i Västmanland, en person miste livet och stora skogsområden förstördes. Vad lär man sig av en sådan händelse?
– Man lär sig väldigt mycket av sådana händelser. En av våra största lärdomar är hur viktigt det är att ha förmåga till inre ledning. Att ha ordning på logistiken och någon som har överblick och ser om det går åt rätt eller fel håll. Det gäller inte bara brand utan även olyckor.
Hur går det till när ni bekämpar exempelvis en skogsbrand?
– Det handlar mycket om terräng, vindriktning och hur torrt det är men det viktigaste är spridningsrisken. Vanligtvis jobbar vi med hög fart för att få ut slangar och få på vatten precis utanför eldområdet så att det inte sprider sig och sedan jobba sig inåt. Man använder inte bara vatten och slang utan även ruskor och krattor.
När sätter man in helikopter?
– När vi tror att det behövs och gör nytta, till exempel när terrängen är svår. Lunsen är ett bra exempel på en plats som är svår att ta sig fram på, det går bara till fots. Träd kan falla och då ska vi inte vara därinne. Helikopter är ett bra sätt att dämpa branden på utan att behöva röra sig på platsen.
Vad är de vanligaste orsakerna till skogs- och gräsbränder?
– Det är en bra fråga men det är klart att skogsmaskiner eller slarv som till exempel kastade fimpar eller grillningar orsakar bränder. Blixtnedslag är inte heller ovanligt.
1702 brann nästan hela Uppsala ner. Då bestod staden i och för sig av trähus, men hur sannolikt är det att Uppsala skulle brinna igen?
– Det är extremt osannolikt. Idag väljer vi andra byggmaterial och byggmetoder för att brand inte ska kunna sprida sig i eller mellan fastigheter.
Har släckningsarbetet utvecklats de senaste åren?
– Det vill vi gärna tro. Vi ser till att försöka få ut mer resurser än vad vi gjorde för tidigare. Istället för att skicka en station skickar vi kanske två eller tre.
Grundvattennivån i Uppland är just nu rekordlåg. Försvåras släckningsarbetena när risken för vattenbrist är stor?
– Vi försöker att inte använda dricksvatten utan istället ta från öppna vattendrag. Det är egentligen inte svårare utan handlar mer om att få motorsprutor till platsen så att man kan pumpa upp vatten. I teorin kan det uppstå problem men med bra samarbete och bra logistik går det att lösa.
Hur står det till med bemanningen, finns det tillräckligt med brandmän?
– Vi tror att vi har tillräckligt med folk. Vi har en bemanning som är väl tilltagen för den riskbedömning vi har. Det viktigaste är att vi kan komma fort på plats, det är väldigt viktigt. Men sedan handlar det också om att få rätt resurser på plats.
Finns det någon brand du minns extra mycket?
– Första branden jag åkte på som sommarvikare för länge sedan och inte hade så mycket rutin. Sedan minns jag branden i Konsthögskolan på Skeppsholmen. Det var en brand som var intensiv, det var äldre hus och väldigt resurskrävande. Det påverkade också omgivning mycket, det luktade till exempel rök i centrala Stockholm och det är inte så vanligt.
Hur har det varit denna sommar med bränder?
– Vi ser inga större avvikelser åt vare sig ena eller andra hållet. Det har varit en ganska normal sommar vilket innebär att det ibland blir torrt. Det har varit eldningsförbud och de allra flesta har respekterat det.