Hur mycket de ukrainska flyktingarna behöver integreras i Sverige beror på hur utdraget kriget blir, konstaterar Mikael J Zaar, chef på Migrationsverket i Uppsala.
Än är flyktingströmmen till Sverige bara i sin linda. Hittills har 22 855 ukrainare sökt uppehållstillstånd. Migrationsverket räknar i sitt högsta scenario med 212 000 flyktingar fram till halvårsskiftet – alltså betydligt fler än rekordåret 2015.
För att klara ett sådant händelseförlopp måste hela Sverige hjälpas åt, konstaterar Mikael J Zaar, chef på Migrationsverket i Uppsala.
– Det som sagts är att flyktingarna behöver fördelas mer jämnt utifrån invånarantal än 2015, då det främst var mindre kommuner med lediga bostäder som tog emot många, säger han.
De flyktingar som kom 2015, varav de flesta var från Syrien och Afghanistan, fick vänta många månader på beslut om uppehållstillstånd efter att de sökt asyl.
Läget för flyktingarna från Ukraina är ett helt annat. De kan söka skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv, och får då i princip direkt besked om uppehållstillstånd och får börja jobba omedelbart. De har liksom tidigare flyktinggrupper rätt att få hjälp med boende, rätt till grundläggande vård samt dagersättning på mellan 19 och 71 kronor från Migrationsverket. Däremot får de inte läsa SFI (svenska för invandrare) enligt nuvarande regler.
En fråga som lyfts är hur mycket gruppen behöver integreras i det svenska samhället.
– Det beror såklart på vad som händer i Ukraina. Om det blir fred relativt snart så att människor kan återvända, eller om det blir ett krig som pågår länge. De som kommer nu får uppehållstillstånd i första hand till 4 mars 2023, säger Mikael J Zaar.
87 procent av de ukrainska flyktingar som hittills kommit till Sverige är kvinnor och barn. Hur många av dem som befinner sig i Uppsala finns inga säkra siffror på, inte heller någon prognos.
"Att massflyktsdirektivet ger flyktingarna rätt att arbeta direkt är en fördel", säger Anders Fridborg, säkerhetschef på Uppsala kommun, som dock påpekar att det är för tidigt att säga något om gruppens möjligheter på svensk arbetsmarknad.
Ukrainska flyktingbarn har rätt att gå i svensk skola – men de måste inte, till skillnad från barn som sökt asyl på sedvanligt sätt. Uppsala kommun har förberett platser för uppemot 300 ukrainska elever fram till sommaren. Man står också redo att anställa fler språklärare i ryska och ukrainska.
Hur undervisningen ska utformas om det kommer väldigt många flyktingbarn vill inte Anders Fridborg, säkerhetschef på Uppsala kommun, spekulera i:
– Det är alldeles för tidigt att sia om. Nu behöver vi lösa den akuta situationen, men vi måste också börja planera långsiktigt ifall kriget blir utdraget.