Vid ett bord på Katedralskolans nedre plan möter UNT fyra av skolans elever. De är inne på sitt andra av år av studier och hälften läser Naturprogrammet och den andra halvan International Baccalaureate. På frågan om klimatförändringar är något som oroar dem nickar de alla instämmande.
– Visst är man orolig. Vi gör för lite för att förändra trenden, speciellt de stora nationerna. Dessutom så kan jag bli irriterad över att klimatskeptiker fortfarande får ta plats i debatten, säger Neo Gumbel.
– Dagens politiska ledare inger inget hopp direkt. Att Trump stöttar kolindustrin är förjävligt. Visst, det leder till fler jobb, men kostnaden är för stor. Sådana beslut startar en kedjeeffekt som kommer att skada oss alla genom snabbare klimatförändringar, säger Tevin Wambui.
Att framtiden är svårsiad är de alla överens om. Samt hur man bäst väcker opinion i miljöfrågor.
– Vi kommer att behöva ge upp mycket, men få personer kommer göra det frivilligt. Frågan har tyvärr ingen stark övertygande kraft eftersom effekterna av klimatförändringarna kommer långsamt. Det gör det mycket svårare att övertyga någon om att exempelvis sluta ta bilen, säger Neo.
– Och ett stort problem ligger i att våra politiker sitter vid makten i fyra, eller som mest åtta år. För att lösa klimatfrågan måste vi se till ett betydligt längre tidsperspektiv, säger Lapo Lappin.
Vilka uppoffringar är ni själva redo att göra?
– Det är där kruxet ligger!
Så säger Neo med ett skratt och förklarar att han tror att individen måste uppmuntras till att leva miljövänligt genom lättillgängliga lösningar, samt billiga miljövänliga alternativ.
– För även om vi alla skulle börja köra elbilar så måste vi fråga oss varifrån elen kommer. Om den kommer från en miljövänlig källa, säger Tevin.
– Ja, man vill ju veta att det man ger upp faktiskt kommer leda till konkreta förbättringar, säger Emil Botling.
– Det handlar mycket om en medvetenhet kring problemen. Och denna medvetenhet kommer från toppen, säger Lapo.
Känner ni att er medvetenhet har ökat genom skolan?
– Klimatförändringar tas ofta upp på biologin och kemin. Men man tröttnar på att höra om det, då det alltid handlar om på hur allt kommer gå åt helvete, säger Emil.
– Samt att det är ditt fel, tillägger Neo och Emil konstaterar att det inte motiverar till förändring av ens livsstil.
Hur tror ni att världen kommer att se ut om 70 år?
– Det är omöjligt att säga. Men det hänger på vad vi, och vår generation, kan lyckas åstadkomma. Vi behöver ett nytt ekologiskt förhållningssätt kopplat till hela samhället. Även frågor rörande sociala klyftor och orättvisor måste inkluderas, säger Lapo.