Vi träffas vid lekplatsens gungor och barnen Ester och Iris Pennlöv Dalin visar oss sina favoritställen. Ett är den stora stenen med en koja på som kallas mullekullen. Ett annat rummet mellan några granar som fungerar som skogskök för förskolan i närheten.
– Nu när de ska bygga kan vi inte leka här mer, säger Iris Pennlöv Dalin och berättar att hon och kompisarna brukar leka kurragömma, bygga kojor och gå på skattjakt i området. Och de hittar ofta skatter.
– Jag har hittat stenar, berättar hon.
– Och vi har hittat ett fågelbo, säger lillasyster Ester Pennlöv Dalin och springer in på en skogsstig för att visa skogsköket där de lagar låtsasmat av saker de hittar på marken.
Hon vill inte att det ska byggas hus i skogen nedanför lekparken.
– Nej, det vill jag inte. Jag tycker inte de ska bygga hus på nån skog. För i en skog därborta finns det blåbär och smultron, säger hon och skuttar iväg åt ett nytt håll.
– Vi flyttade hit just på grund av grönområdena, säger pappa Peter Dalin.
Tidigare bodde de i centrala Uppsala, men när de 2011 letade efter ett nytt mer naturnära boende föll de för Eriksberg.
– Vi kollade upp med kommunen och området var avsatt för park. Det var en förutsättning för att vi skulle flytta hit, säger mamma Malin Pennlöv.
– Jag är biolog och intresserad av de här tallmiljöerna som bara finns här och i stadsskogen och Ulleråker, säger Peter Dalin och berättar om kattugglor, starar, harar och en rad andra djur som syns och hörs i området.
Helst vill de bevara hela skogsområdet, men de har förståelse för att nya bostäder behövs.
– Förut har man förtätat mer organiskt i Eriksberg. Hus här och där som följer naturen, säger Malin Pennlöv och vänder sig mot antalet hus som nu planeras.
– Det har ökat från 12-14 hus. Det finns inget kvar, hela området blir utplånat, säger hon.
Det som oroar mest är den väg som planeras.
– Nu kan vi släppa barnen fritt men byggs det en väg är det slut med det, säger hon.
Sedan 2010 har ett arbete pågått med att utveckla nya bostäder i Hammarparken och redan i det allra första steget protesterade boende i området. Den här versionen innehöll omkring 100 fler bostäder, vilket fick boende att se rött och reaktionerna i samband med detaljplanens remissrunda lät inte vänta på sig. Majoriteten motsätter sig nuvarande detaljplan, men hur den borde förändras skiljer sig åt. Många vill inte bygga alls. Många förstår behovet av nya bostäder och motsätter sig bara antalet hus och placeringen av dem. Flera föreslår att parkeringshus ska byggas och på så sätt frigöra parkeringsytor som kan bebyggas.
Förskolan Grannbarnen ligger på Gnejsvägen som gränsar mot det planlagda området. De har utevistelse och naturkunskap som inriktning. I skogsdungarna runt Hammarparken får barnen följa naturen på nära håll för att få djupare kunskap om naturen, djuren och kretsloppet.
– Vi förstår att det måste byggas, kritiken handlar om hur man bygger. Fjorton hus är mycket, säger Ulla-Stina Claesson, pedagog på förskolan.
Framförallt motsätter sig hon och kollegorna att en väg ska dras mellan lekparken och de nya husen.
– Om det byggs hus längre ner mot Eriksbergsvägen och man behåller skogsdungarna mellan de nya husen och Hammarparken, så gynnar det alla. Men inte en väg.
Hon tror inte att byggplanerna kommer att äventyra förskolans pedagogiska inriktning.
– Nej, vi kommer att hitta nya stigar och ställen att vara på. Vi har ju Hågadalen nära, säger hon och tillägger:
– Vi har en fantastisk utemiljö för barnen här, då känns det svårt att den ska förändras så drastiskt.