Flera av Sveriges stora nyhetssajter låg nere under lördagskvällen. En överbelastningsattack sänkte sajter som Aftonbladet.se, Expressen.se, Svd.se och DN.se, sajter som är byggda för att klara mycket stora trafikmängder.
I skrivande stund är det oklart vem eller vilka som ligger bakom cyberattacken. Några minuter innan sajterna började svaja la ett anonymt Twitterkonto ut ett hotfullt meddelande om att svenska regeringen och medier ”sprider falsk propaganda”.
Bara några dagar tidigare hade Säpo i sin årsrapport konstaterat att Ryssland bedriver informationskrig för att påverka svensk opinion. Analyser av lördagens attack visar att datatrafiken från ryska operatörer ökade dramatiskt under dessa timmar, men det behöver inte betyda att uppvisningen är orkestrerad av ryska intressen. Datatrafiken kan ha styrts den vägen.
Den minnesgode erinrar sig dock ett par fall där Ryssland utpekats som ansvarigt för cyberattacker: När en Leninstaty skulle flyttas i Estland 2007 angreps estniska myndigheter, medier och banker. Under kriget mellan Ryssland och Georgien 2008 sänktes ett antal georgiska myndighetssajter.
Vill främmande makt visa musklerna mot svenska medier? Tanken svindlar. Klokast är dock att inte dra förhastade slutsatser. Man behöver inte ha enorma ekonomiska resurser för att dra i gång attacker av det här slaget.
I själva verket pågår försök att sänka sajter hela tiden, i en del fall kan det vara politiskt motiverade attacker, ibland handlar det om utpressning eller om individer som vill ge storföretag en näsbränna.
Utredningen av attackerna på svenska medier har tagits över av polisens Nationella operativa avdelningen, men erfarenheten har visat att det kan bli svårt att ringa in gärningsmännen. Det enda vi med säkerhet kan säga är att alla företag som verkar på internet behöver rusta sig bättre mot cyberskurkar.