Förra veckan rapporterade UNT om att vårdstyrelsen åter ska besluta om hur ersättningen för barnmorskemottagningar i Uppsala ska se ut. Detta efter att det framkommit att mottagningen Hjärtat lämnat in skriftliga invändningar som inte diarieförts - och därför inte kommit med i underlaget för beslutet. Helena Eriksson är verksamhetschef på Hjärtat och hon är kritisk till att politikerna vill ändra ersättningssystemet till ett CNI-baserat.
– Jag vet inte om de inte förstår konsekvenserna, för om de ändå tror på systemet tycker jag det är märkligt - de vill tillåta vårdval för mödravård, men det här går ju inte ihop?
– Det här är något som drabbar oss, och många gravida i Uppsala väldigt hårt, säger Helena Eriksson.
För varje gravid får mottagningar en viss summa pengar, en summa som alltid är samma med undantag då tolkbehov finns, då potten ökar. Med det nya systemet skulle 80 procent av den ursprungliga ersättningen delas ut, och övriga 20 procent viktas mot om CNI-parametrarna uppfylls. Dessa parametrar är exempelvis om personen är ensamstående med barn, lågutbildad eller nyinflyttad - då räknas behoven av mödravård som större, och mottagningen får då mer i ersättning av landstinget. Men Helena Eriksson på Hjärtat är kritisk till varför just dessa parametrar skulle öka vårdbehovet.
– CNI är ju anpassat för vårdcentraler, det blir inte ett bra instrument för mödravård. Exempelvis är de första parametrarna om personen är under 5 år eller över 65 år, vilket ju inte alls är relevant när det kommer till mödravård. Och varför skulle en ensamstående med barn ha behov av mer mödravård än en ensamstående utan barn? Det är ju snarare förstföderskor som ofta behöver mer tid med barnmorska, som är oroliga och har många frågor. Eller de med förlossningsrädsla, eller psykisk ohälsa. säger både erfarenhet och forskning, säger Helena Eriksson.
– Om detta skulle gå igenom skulle vi förlora 300 000 kronor om året, och det skulle inte vi klara. Vi har funnits i sju år och försökt arbeta så effektivt som möjligt, vi kan inte effektivisera så att vi sparar 300 000 kronor, det motsvarar ungefär ett besök per gravid. Vill man av politiska skäl ge mer till vissa, så ta inte från andra gravida med stora behov. Vi har varken högre löner eller mer förmåner än på landstingets mottagningar.
En fjärdedel av de gravida i Uppsala går till Hjärtat, och var de platserna skulle finnas om Hjärtat skulle behöva stänga är oklart.
Finns det risk att ni måste stänga mottagningen?
– Ja, det finns det. Det tror jag inte riktigt politikerna förstår. Vi klarar inte det här själva längre, men vi vill verkligen inte slå igen Hjärtat. Om inte landstinget vill ge våra gravida tillräcklig ersättning så tänker vi leta finansiering på annat håll, men bra vård till alla gravida tycker vi att våra skattepengar borde räcka till.
Vårdstyrelsen ska ta beslut om ersättningsfrågan under nästa möte, i november.