SANI & PETER:
– Vi är ihop för att vi är förälskade och bryr oss om varandra. Peter är den viktigaste personen i mitt liv, säger Sani Gamedze.
– Vi har samma svagheter och styrkor och tänker på samma sätt. Ibland kan vi komma på oss själva med att fundera på exakt samma sak, det är nästan kusligt. Sani är okomplicerad och rolig att vara med, hon är en intelligent kvinna som berikar mitt liv, säger Peter Fors.
Peter beskriver sig själv som en hund. Han är rastlös, lojal och blir lätt entusiastisk inför saker och ting. Sani är mer som en katt – lugn och reserverad. Hon är också något av en drömmare och mer spontan än Peter.
– Olikheterna skapar dynamik. Jag tror att det är jätteviktigt att det finns en spänning. Nackdelen i många förhållanden är att man går in i varandra för mycket och tappar bort sig själv. Man är ju två individer som ska tillföra något till varandra, säger Peter Fors.
– Och ömsesidig respekt. Om båda hävdar att ”jag har rätt”, tar vi time-out. Efter en stund, när känslorna lugnat ner sig, kan vi prata om det, säger Sani.
De bekräftar varandra när de pratar, skrattar, fyller i och nickar instämmande när de berättar om sin gemensamma kärlekshistoria. Det märks att de är samspelta, även om de inte alltid tycker lika.
– Om jag blir arg på Peter har jag något obearbetat inom mig själv som jag måste jobba med, säger Sani Gamedze.
– Man kan aldrig förändra någon annan. Ska man få ett förhållande att fungera måste man acceptera varandras svagheter, menar Peter.
Apropå svagheter, kommer båda på att de gillar att driva med sig själva. Av det som annars skulle kunna bli ett frö till gräl, vänder de till något humoristiskt och skrattar hellre åt sina tillkortakommanden tillsammans.
JENS & PÉTERIS:
Att de trivs så bra tillsammans beror på att de har roligt ihop och är beredda att satsa på sitt äktenskap.
– Vi har ingen universallösning för det perfekta förhållandet. Själv tror jag mycket på att vara lojal och ha överseende med min partners fel och brister, säger Jens Timofejevs Henriksson.
– Man ska påminna sig om varför man är tillsammans. Alltför många par flyr när det uppstår problem och har för höga krav. De skyller på att ”vi passar inte ihop” i stället för att jobba med sina svårigheter, säger Péteris Timofejevs Henriksson.
Paret tittar på varandra och skrattar ofta när de berättar om sin relation. De har samma temperament och förstår varandras reaktioner, även när det uppstår konflikter. Men de är inga tvillingsjälar, de är tvärtom ganska olika.
– Jag är en konstnärssjäl och mer social än Péteris. Jag skulle kunna ha ett ständigt pågående cocktailparty hemma. Och så pysslar jag mer och gillar att laga mat. Jag kan bli vansinnig om jag inte vet vad vi ska äta till middag, säger Jens Timofejevs Henriksson.
– Jag tycker att vi balanserar och kompletterar varandra. Vi gör mycket ihop men också var för sig. Att träna tillsammans kan vara ett bra sätt att umgås på. Det behöver inte alltid vara så storslaget, säger Péteris.
Deras gemensamma bakgrund och liknande värderingar är den trygga bas som paret har i sin relation. Inte minst för att de har lätt för att prata om sina åsikter. De tycker inte alltid lika men det skapar en spänning. Det gör förhållandet levande och att de utvecklas som individer och som par.
När de träffades för fem år sedan kände de att de ville leva ihop för resten av livet. De tar uttrycket ”i nöd och lust” på allvar.
– Vi var kära i varandra. Nu är det den bestående kärleken som förenar oss, säger Péteris Timofejevs Henriksson.
ALEXANDRINE & PETER:
Hittar man rätt i kärleksdjungeln spelar det ingen roll om man är lika eller olika till sättet.
– Det handlar mer om att ha en ömsesidig förståelse för varandra, då kan man alltid kompromissa, menar Alexandrine Wiman.
Hon beskriver sambon Peter Tellgren som en pusselbit som hon saknade.
– Vi har olika temperament, Peter är lugnare än vad jag är. Men han är ändå min tvillingsjäl som jag kan prata med om allt. Han känner mig utan och innan och vet att jag har pms innan jag fattat det själv.
Även i lyckliga parrelationer uppstår konflikter. Men då gäller det att man visar respekt och att man har förståelse för den andre, menar Peter Tellgren.
– Först har vi taggarna utåt. Sen löser vi det. Vi lyssnar på varandra och hjälps åt. Och vi är bra på att visa uppskattning i vardagen. Det behövs ganska lite egentligen, som att man skickar ett kärleksfullt sms där det står ”jag tänker på dig” eller liknande, säger Peter Tellgren.
Häromdagen hämtade Peter in tidningen, fast han var försenad till jobbet, för att han vet att hon blir glad då.
– Peter gör en massa saker för min skull, han ser mig och förekommer mina behov, säger Alexandrine.
Minst en gång om året åker de bort på en kärleksweekend för att bara vara med varandra. Kärleken är viktigare än allt annat, menar Peter.
– Alexandrine är den kvinna jag behöver. Jag känner mig glad och lycklig när jag är med henne.
När har ni roligt ihop?
– Det är nog lite när som helst. Vi kan ha roligt en vanlig onsdagskväll och då kan också barnen hänga på om vi busar och skämtar med varandra. Nackdelen med att ha det så himla bra är väl att man inte reflekterar över det, säger Alexandrine Wiman.
KALLE & ULRIKA:
När Kalle Spångberg berättar om sitt första möte med livskamraten Ulrika Winblad Spångberg låter han glad och uppsluppen. Kärleken dök upp i Botaniska trädgården på valborgsmässoaftonen 1988 då båda var studenter.
– Jag hade cyklat ner i dammen i Botan. När jag låg där och plaskade fiskade Ulrika upp mig, säger han och skrattar.
Om Ulrika säger Kalle så här:
– Jag trivs så bra i Ulrikas sällskap. Min fru är min bästa kompis. Hon är den jag vänder mig till om jag undrar saker och när jag vill diskutera något och jag får alltid bra svar. Hon är snygg och smart. Sen gör vi roliga saker tillsammans. Senast gick vi en danskurs och lärde oss chachacha och rumba!
Ulrika tycker också att de matchar varandra.
– Det jag gillar med Kalle är att han är en humoristisk person. Han är faktiskt ganska rolig även när han är sur, vilket han inte är så ofta.
Ulrika värdesätter honom för att han är lättsam att vara med, han är en öppen person som alltid är pigg på nya idéer.
– Om barnen vill ha våfflor till frukost kan han säga ”ja, men varför inte” och så ställer han sig och lagar det. Jag skulle säga nej direkt.
Vad är det som håller er relation levande?
– Här borde jag säga chachacha-dansen, men det vore alltför idealiserande. Snarare är det att vi tar del av varandras liv. Vi påverkas mycket av våra jobb, vi pratar och berättar för varandra om vad som händer där. Vi åker någon gång om året på resor utan barnen, vilket har varit kul, säger Kalle Spångberg.
– Kalle är också en sann jämställd man. Det underlättar enormt, vi delar lika på allt och det är aldrig något tjafs om de praktiska vardagssysslorna, säger Ulrika Winblad Spångberg.