På ytan är Uppsalabon Eva som alla andra med lägenhet, barn och ett vanligt jobb. Men vad ingen vet är att hon också försörjer sig som eskort. För Leva berättar hon sin historia och om anledningen till att hon säljer sin kropp till män.
Jag vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig inför mötet med Eva. Bilder av prostituerade i filmer fladdrar förbi. Höga stövlar, kaskader av hår och massor med smink. Men kvinnan som kommer emot mig ser ut som vem som helst. Naturligtvis är hennes riktiga namn inte Eva. Hon vill inte heller berätta vad hon jobbar med när hon inte är eskort, eller vilket land hon ursprungligen kommer från. Allt för att ingen genom den här artikeln ska kunna förstå vem hon är. För även om det inte är olagligt att sälja sexuella tjänster ses det inte på med blida ögon.
– Jag förstår tanken med sexköpslagen men den funkar inte i verkligheten. Lagen skyddar inte självständiga eskorter. Man kan bli av med sin lägenhet, sina barn, bli stigmatiserad. Det är absolut inte tillåtet att sälja sex, det är jättefult, säger hon och tittar sig lite oroligt omkring på kaféet där vi satt oss, för att se att ingen lyssnar.
Till skillnad från vad man brukar höra om sexsäljande kvinnor var Evas barndom lugn och fri från övergrepp. Hon pluggade hårt och hade sin första sexuella upplevelse efter det att hon fyllt 18 år. Ändå kan hon i sin uppväxt se tydliga spår till varför hon gör det hon gör i dag.
– Jag är uppvuxen i ett väldigt patriarkalt samhälle där mannen är den som bestämmer över familjen. Om en kvinna vill ha något ska hon betala med sin kropp, den är inget heligt tempel. Det finns ingen person i den kroppen. Jag vet att det låter hemskt men för mig är det inte så, det kom med modersmjölken.
För Eva är det helt normalt att en man investerar i en kvinna för att få sex. Och kvinnan ger sin kropp för att få kärlek och presenter. Kärlek är pengar, så var hon uppfostrad.
– När jag kom till Sverige upptäckte jag att det fanns en annan sida av saken. Och jag tyckte synd om kvinnorna för män här är inga gentlemän. De ger inga blommor, håller inte upp dörren. De kan inte uppvakta en kvinna.
Eva flyttade till Sverige eftersom hon fick jobb här. Snart träffade hon en svensk man som hon gifte sig och fick barn tillsammans med. När äktenskapet inte höll av olika anledningar såg hon chansen att få uppleva en ungdom hon aldrig riktigt haft. Hennes behov av både närhet och sex var stort, och svårt att mätta. I en period träffade hon två till tre män om dagen. Men det var något som saknades i de många relationerna hon hade. Ingen av männen ville ha ett riktigt förhållande med henne, eller brydde sig om att uppvakta henne.
– De uppskattade min kropp men inget annat och det gjorde att jag kände mig utnyttjad. Jag ville att de skulle ta hand om mig men när jag försökte tala klarspråk skrattade de bara åt mig. Någon procent av det jag gör i dag är en hämnd, att jag utnyttjar män tillbaka.
Men anledningen till att Eva började ta betalt för sina sexuella tjänster var också en annan. Hon lider nämligen av en sjukdom som gör att hon inte kan arbeta under vissa perioder. När hon en dag blev utbränd kom smällen. Det var i samma tid som den nuvarande regeringen tillträdde och ändrade sjukförsäkringsreglerna. Trots att Evas läkare och psykolog kunde intyga att hon var för sjuk för att jobba ville inte Försäkringskassan betala ut någon ersättning.
– Jag blev så arg. Jag hade gjort det som samhället ville ha av mig. Tjänade pengar på vanligt sätt och levde enligt normerna. Jag kämpade i ett år för att få pengar men tills slut kände jag mig utnyttjad av staten och samhället, säger hon och skakar på huvudet.
Lösningen blev att börja sälja sex till män som hon får kontakt med via nätet. Ungefär fyra träffar per månad brukar hon ha, det gör att hon får en extrainkomst på ungefär 10 000 kronor. Runt 20 män i Uppsala har varit kunder hos henne vid något tillfälle och en del av dem har blivit kvar som stamkunder. Hon säger själv att hon hade mycket fördomar om vilken slags män det är som går till prostituerade. Att det rör sig om män som har udda preferenser. Men de allra flesta är helt vanliga svenska män som vill ha helt vanligt sex och närhet.
– Det är sorgligt att det är olagligt, det finns ett stort behov för män av närhet. Jag vet inte hur de skulle få det på annat sätt. Om de går på en middagsdejt kanske de betalar en hel middag och ändå inte får sex.
En nackdel med det hon gör tycker hon är all diskretion. Inte för att hon själv ser ner på sin livsstil, utan för att samhället gör det. För henne är det bara business, servicearbete. Eva upplever att den uppskattning hon saknade från männen förut, den får hon nu. Och när de betalar bra, då får hon en kick och vill ge allt. Men nog har hon funderat och önskar ibland att hon inte skulle behöva bli försörjd av en man.
– Jag kommer nog inte hålla på med det här jättelänge till. När jag får lite bättre ekonomi slutar jag. Och så börjar det bli lite tråkigt och uttjatat. Jag är en rastlös person och det måste hela tiden hända nya saker.