Man behöver inte vänta tills antagningsbeskedet kommit. Redan när man ansökt till universitetet går det att få en studentlägenhet via bostadsförmedlingen. En titt i statistiken visar också att det är möjligt att få en studentbostad, helt utan kötid.
UNT har gått igenom samtliga student- och ungdomsbostäder som förmedlats av Bostadsförmedlingen i Uppsala från den 1 januari 2023 fram till början av augusti i år. Då var det 218 studentbostäder som förmedlades till någon som stått i kö kortare tid än fyra månader. Flera av dessa bytte hyresgäst under våren. Men 18 lägenheter och 64 studentrum av dem som gick till någon med kort kötid hade inflyttning vid terminsstarten i augusti/september.
Jenny Wikström, fastighetschef för Studentstaden inom Uppsalahem, säger att hennes bild är att det i princip inte är någon studentbostadsbrist i Uppsala.
– Vi hade flera vakanser under våren. Trycket är högre till terminsstarten, men vi försöker också parera så att de tillgängliga bostäderna kan hyras från 1 juni av dem som ska börja till hösten, säger hon.
Att säga hur lång kötid som krävs för att få en studentlägenhet eller ett rum i Uppsala är dock svårt. Tittar man på mediankötiden, det vill säga hur lång tid som den genomsnittliga personen har stått i bostadskön när hen fick en studentbostad, är det 822 dagar, eller två år och tre månader.
Men kötiden för den som fick bostaden är inte samma sak som hur lång tid det faktiskt krävts för att få bostaden. Har föräldrarna ställt sitt barn i bostadskön det år hen fyller 16 så har man hunnit samla på sig ett antal års kötid när det är dags att börja studera vid universitetet. Kötiden säger då inget om hur stor konkurrensen var om just den bostaden.
Det ökande antalet studenter är inte heller liktydigt med att det behövs ett tillskott av lika många studentbostäder, enligt Jenny Wikström.
– Det vi ser när vi gör studiekontroller är att många läser flera kurser samtidigt. När man säger att det antagits 2 500 fler studenter är det inte säkert att det är lika många unika personer det handlar om. Vi har också många större lägenheter i vårt bestånd. Det vanliga är att man där bor flera studenter tillsammans, säger Jenny Wikström.
Adrian Pfeffer, förste kurator på V-Dala nation, den nation som har flest studentbostäder, säger att även via dem kan man få tag på i alla fall ett rum i studentkorridor eller en så kallad triplett, ett rum i en mindre korridor där tre rum delar på ett kök, under hösten om man är ny student i Uppsala.
– Det är inte alls omöjligt. Det fick jag när jag började studera. Vi har också några lägenheter som blivit lediga under sommaren och som vi reserverar till terminsstarten för nya studenter, säger han.
Marknaden i Uppsala är också beroende av att privatpersoner hyr ut rum, attefallshus och lägenheter.
Elin Blume, strategisk samhällsplanerare på Uppsala kommun, säger att andrahandsmarknaden är riskfylld, men nödvändig för att ekvationen ska gå ihop.
Kan Uppsala kommun förlita sig på att privatpersoner hyr ut i andra hand för att lösa bostadsfrågan?
– Det vi gör är att samfinansiera Studentboet tillsammans med Uppsala universitet och SLU. På förmedlingssidan granskas annonserna för att privatpersoner ska kunna hyra ut i andra hand och leta rumskompisar på ett tryggt sätt.