– Min favoritfilm är "Lilja 4-ever". Om hon hade upptäckts av polisen så skulle hon ha fått en god man, säger Stefan Zebrowski.
Han började som god man för ensamkommande barn 2008 och har tillsammans med Rädda barnen startat upp ett nätverk för gode män i Uppsala. Han driver även en juristfirma och där han ofta företräder ensamkommande barn.
LÄS MER: Flyktingbarnen - Risk för brist på gode män
LÄS MER: Flyktingbarnen - Fotbollsturnering för HVB-hem
För Stefan började det i Norge. Där var han för att plugga flyktingrätt och då fick höra att migrationsverket inte klarade att intervjua ensamkommande barn så snabbt som man önskade på grund av brist på gode män. Då tog Stefan tre uppdrag som god man.
– Drivkraften för mig är mötet med ungdomarna och barnen, säger han. De har haft svåra saker bakom sig som de behöver hjälp med.
I uppdraget ingår bland annat att vara med i asylprocessen och att se till att barnet kommer till tals under intervjuer på migrationsverket.
– Man stöter på samma saker som vanliga föräldrar, säger Stefan. Till exempel om man vill att barnet ska få mer stöd i skolan för att kunna uppfylla målen. Man ska koordinera ihop alla bitar, fungera som spindeln i nätet och fatta beslut.
Uppdraget ställer höga krav på gode mannen.
– Men många gode män har inte den kompetens som krävs, säger Stefan. Jag tycker om den holländska modellen med socionomer som har juridisk kompetens, säger han. En del menar att engagemanget kan försvinna, men jag tror att man får bättre förutsättningar att hjälpa.
I oktober förra året fick det sista av Stefans barn uppehållstillstånd. I mars övergick hans godmanskap till att bli särskild förordnad vårdnadshavare, något han är för fyra barn.
– Man vill ju följa dem. Om de kommit från krig och har flytt från död, när de får uppehållstillstånd... det är en ära att få vara med, säger Stefan.
Jag undrar om det är svårt att hålla sig till uppdraget när man får en relation till barnet.
– Det är jättesvårt med gränsdragningar och många gode män går utanför uppdraget, säger han. Ibland behöver man finnas där och bygga upp ett förtroende. En del barn visar att de vill ha mer kontakt och då är det viktigt att vara lyhörd.
Han själv har också gått utanför vad uppdraget kräver av honom.
Det var en lördag. Klockan var sex på morgonen. Han fick veta att en pojke som han var god man för försökt ta sitt liv. Han gick direkt till akuten.
– Jag blev helt matt. Jag kunde inte acceptera att han satt där ensam, säger Stefan. Det är först när man träffar ungdomarna som man kan uttala sig om problematiken, det märker man att många politiker inte har gjort.