Thomas Nygren säger att det är en extra utmanande att förhålla sig källskritisk vid början av stora nyhetshändelser när det fortfarande råder oklarheter kring vad som har hänt.
1 222 personer i åldersgruppen 19 till 99 år fick delta i en webbpanel där de fick svara på frågor om sin bakgrund och inställning till nyheter. De fick också genomföra ett test där forskare utvädrade deltagarnas förmåga att värdera digital nyhetsinformation.
I testet ingick bland annat att urskilja reklambudskap, genomskåda bilder, avgöra vem som stod bakom information, skilja sakliga nyheter från vilseledande nyheter och värdera bevis.
Humanister, konstvetare, naturvetare och teknologer klarade sig bäst i studien, medans vårdutbildade och samhällsvetare presterade sämre.
Thomas Nygren, som är professor i didaktik vid Uppsala universitet, menar att det utifrån forskning inte går att säga säkert vad skillnaderna beror på. Vad som utmärker vårdutbildade och samhällsvetare är dock att de har gått breda utbildningar.
– De har kanske inte heller arbetat så mycket digital källkritik, säger Thomas Nygren.
Humanisterna och konstvetarna var duktiga på att avslöja vinklad information i text och bild. Thomas Nygren tror att det kan hänga ihop med deras ämnesspecifika kunskaper.
Både naturvetarna och humanisterna var bättre än andra på att identifiera avsändarens trovärdighet.
– De som har gått tekniska utbildningar är skickliga på att jämföra information. De använder ofta ny teknik för att faktagranska, säger han.
Vid sidan om utbildning är ett öppet och nyfiket förhållningssätt viktiga faktorer vid förmågan att värdera information.
– Det är något som man kan träna upp. Det handlar om att förstå sina egna begränsningar och vara ödmjuk inför andras kunskap. De som har ett öppet sinnelag tänker att de inte alltid vet bäst själva.
Finns det skillnader i kön och ålder?
– Man kan faktiskt inte se så stora skillnader. Förmågan att värdera information handlar mer om bakgrund, inställning och tankesätt. Men digital källkritik är en utmaning för alla, även för professorer i historia.
De senaste årens stora nyhetshändelser har gjort det extra svårt att värdera information.
– När någonting är nytt vet man inte riktigt vad som har hänt och det är svårare att veta vad man ska tro på. Då gäller det att hålla huvudet kallt och inte dra förhastade slutsatser, säger han.
Under pandemin var framförallt äldre kvinnor duktiga på att se vad som utgjorde korrekt information. Nyhetskonsumenter från sociala medier hade enligt Thomas Nygren sämst koll på källkritik.