”Förlåt att jag har gömt mig så länge. Förlåt mig nya familjemedlemmar och vänner som jag har ljugit för i många år. Jag är skyldig alla en förklaring”.
Så inleder 49-årige Uppsalabon David Hemler brevet på sin Facebooksida. Sedan dess har han blivit omskriven både i Sverige och utomlands.
– Jag trodde absolut inte att detta skulle få så stor spridning. Jag är ju bara en av många tusen desertörer, säger han när UNT träffar honom.
David Hemler berättar att han tjänstgjorde i amerikanska flygvapnet. Stationerad i Tyskland och med tre år kvar, valde han att utan tillstånd lämna förläggningen och lifta till Sverige. Han förklarar att han hade tappat tron på president Ronald Reagan och den amerikanska arméns utrikespolitik. Han säger att inte ens de närmaste här i Sverige har känt till hans bakgrund. Nu har han berättat för alla och kontaktat amerikanska myndigheter med en vädjan om att reda ut det förflutna. Det kan sluta med fängelsestraff men, hoppas han, inte de 30 år som han fruktat.
David Hemler säger att inte heller hans föräldrar och bror känt till hans öde sedan 1984.
– Jag har försökt att tränga bort det och i stället levt på hoppet om att återse dem i framtiden.
Han beskriver det som en lättnad när han i maj tog kontakt med sina föräldrar.
– Jag var rädd att det skulle vara för sent.
Han berättar att två representanter för amerikanska flygvapnet och en representant från amerikanska ambassaden i Stockholm träffat hans advokat i veckan. Han är villig att lämna det dna-prov som krävs för att bevisa att han är den David Hemler som är efterlyst på flygvapnets hemsida.
Svenska myndigheter fick på 1980-talet höra en påhittad historia om att hans föräldrar är kringresande, att han rymt från dem och saknar nationalitet. Interpol gjorde förgäves en internationell efterlysning. Med hjälp av sin falska identitet och svenskt visum har han utbildat sig vid Uppsala universitet och jobbar numera på en svensk myndighet. Han har önskat att inte få sin arbetsplats eller sitt påhittade namn publicerat i tidningen.
David Hemler säger att han inte tar lätt på att han lurat svenska myndigheter.
– De var misstänksamma men ändå så pass humanitära att de inte kom på något mänskligt alternativ till att låta mig stanna. De försökte utreda min bakgrund och lyckades till och med lokalisera min dialekt till delstaten som jag kommer ifrån.
Från Sveriges sida hoppas och tror han att den 28 år gamla lögnen ska vara preskriberad.
– Det viktiga är att jag kan umgås med min familj. Det värsta som kan hända är att jag blir kvar i Sverige resten av mitt liv. Men det kan jag leva med.