Deras terapi har hjälpt många familjer
Ge inte upp hoppet. Det budskapet vill Ungdomscentrum i Uppsala kommun ge familjer med stökiga ungdomar. Här har arbetet med funktionell familjeterapi hjälpt många familjer på rätt väg.
En stökig och bökig tonåring kan bero på hur familjen kommunicerar, enligt Helena Arbman, Kristina Carlsson och Firouzeh Badiee som arbetar med funktionell familjeterapi i Uppsala.
Foto: Jörgen Hagelqvist
Just nu går över 30 familjer i funktionell familjeterapi, FFT, här. Alla med ungdomar 11-18 år som visar ett utagerande beteende, har begått brott eller missbrukar.
- Syftet med FFT är att via kommunikationen ändra hur familjen ser på sina problem, säger Kristina Carlsson som, tillsammans med sina kolleger Helena Arbman och Firouzeh Badiee, är funktionell familjeterapeut.
När de hörde ledsna och trötta föräldrar uttala sig i samband med oroligheterna i några Uppsalastadsdelar nyligen reagerade de starkt.
- En uppgiven mamma sa "Jag kan inte hindra mina killar från att gå ut", säger Helena Arbman.
- Det finns hopp och hjälp att få, det är det viktiga vi vill förmedla, tillägger Kristina Carlsson.
Enligt terapimodellen FFT, som började användas i USA på 1970-talet, är bråkiga och stökiga ungdomar en reaktion på att kommunikationen i en familj är försvarsinställd.
I stället för att stötta, lyssna och vara välvilligt inställd är det mycket kritik och klander. Genom att samtala med hela familjen, i stället för med bara "problemungdomen", försöker terapeuten få medlemmarna att se en annan bild av den dåliga stämningen i familjen.
- Mammans tjat är ju för att hon är orolig och sonen ljuger för att han inte vill oroa sina föräldrar med vad han egentligen gör om kvällarna. Det är banor de ofta inte tänkt i, förklarar Helena Arbman.
Funktionell familjeterapi består av en samtalsserie på ungefär tio träffar. Den skiljer sig från andra terapiformer genom att terapeuterna följer ett strikt schema, steg för steg. Problemen handlar ofta om skolk, kriminalitet och konflikter.
- De som passar för FFT ska ha problem som märks utanför familjen, inte "bara" en tuff tonårsperiod, säger Helena Arbman.
Familjerna kommer antingen via remiss, på eget initiativ eller ibland på inrådan av skolan. Man kan också dömas att gå i FFT-terapi.
I Uppsala kommun samarbetar personal från barnpsykiatrin och socialtjänsten med modellen som använts sedan 2003. Först som projekt, men nu är verksamheten permanent både på Ungdomscentrum och i Gottsunda.
- Vi får väldigt mycket positiv feedback från dem som har gått här under åren, säger Firouzeh Badiee, som till vardags jobbar på verksamheten i Gottsunda.
Lite drygt varannan familj lyckas lösa hela eller delar av sina problem genom FFT. Ett bra resultat, även om Ungdomscentrum satsar på att alla ska få hjälp.
- De familjer vi möter har det ofta väldigt jobbigt. Forskningen säger att man ska vara nöjd om man klarar av hälften av fallen. Men vi ligger högre än så, säger en nöjd Helena Arbman.
Nu finns tankar på att bredda verksamheten, med extra fokus på att klara av familjer där missbruk är ett problem. Dessutom kommer ett projekt inledas i Gottsunda där familjer som har yngre barn med problem, från tredje klass, får FFT-liknande stöd.
- Vi tror på att fånga upp problematiken ännu tidigare, säger Firouzeh Badiee.
En del som inte får tillräckligt hjälp genom FFT slussas vidare till annat stöd, eller till behandlingshem. Men inte sällan gör terapin här att man förebygger att unga skickas på hem i onödan, menar terapeuterna. Något som också sparar pengar. Varje plats på ett hvb-hem kostar kommunen omkring en miljon kronor per år.
- Kan vi hjälpa fem unga per år från att placeras på hvb-hem är det ett fantastiskt resultat, både socialt och ekonomiskt, säger Helena Arbman.
Så jobbar vi med nyheter