I Rasbo utanför Uppsala har Marcus och Marie drivit en spannmålsgård. Men branden som utbröt i lördags förstörde så gott som allt i verksamheten.
– Det var min mamma som upptäckte röken och när jag kom ut såg jag hur det kom rök inifrån maskinhallen, berättar Marie medan vi promenerar runt bland brandresterna av det som för bara någon dag sedan var stall, maskinhall och verkstad.
Marie försökte släcka branden, men hon insåg snabbt att det inte var någon idé.
– Det började slå lågor upp mot taket och jag insåg att jag inte hade en chans. Jag bestämde mig för att få ut hästarna i stället, berättar hon.
Marcus Ottoson var själv i väg och skördade när han fick samtalet från Marie.
– Jag var två minuter härifrån, men när jag kom fram så var hela maskinhallen övertänd, berättar Marcus.
Ute på åkrarna har skördearbetet påbörjats och vid stallarna fanns mellan 700 och 800 ton hösilage. Det som skulle bli till en inkomst för familjen ligger nu i enorma högar, dränkta i rök och vatten från släckningsarbetet.
– Det gick så fort, det hade inte kunnat gå att göra något annorlunda, berättar Marie.
De bor själva på gården och trots att de förlorat miljoner omsatt i redskap, maskiner och spannmål så känner de sig ändå tacksamma eftersom branden inte hann sprida sig till bostadshuset.
– Brandkåren insåg snabbt att det inte gick att rädda stallet, maskinhallen, verkstan och de andra husen, så de koncentrerade sig på att förhindra att branden spred sig upp i skogen och mot bostadshuset.
Marcus visar runt på gården.
På måndagen är det svårt att tänka sig att det för bara någon dag sedan stod flera höga, röda träbyggnader här.
– Allt är borta. Jag måste fortsätta arbeta och kan inte ta semester, vi måste försöka orka. Jag har 350 hektar kvar att skörda. Så det är inte lätt, jag har liksom inte ens en skiftnyckel kvar, säger Marcus.
– Det är så många års uppbyggnad av verksamheten som bara försvunnit. Man vet inte var man ska börja, det är ingen liten inköpslista direkt, säger Marie.
Verktygen som hängde på en av väggarna i verkstan sitter prydligt kvar på sin plats. Men väggen är borta och verktygen nu oanvändbara efter branden.
Framförallt känner de en oro för framtiden.
– Vi vet ännu inte vad det här kommer innebära för oss. Men vi tänker bygga upp allt igen. Vi får ta en sak i taget, säger Marcus.
De känner en stor tacksamhet till alla som hjälp dem.
– Räddningstjänsten sa att utan våra grannars hjälp med gödseltunnor med vatten så hade släckningsarbetet tagit fem till sex dagar. Så vi vill verkligen tacka alla som hjälpt till, det betyder verkligen jättemycket.
Utanför stallarna låg flera hundra ton hösilage som tog eld. På flera platser pyr det fortfarande och sedan i lördags kväll har de haft brandvakter dygnet runt. Allt hö kommer nu behöva slängas.
Paret känner en stor tacksamhet inför all hjälp de fått från grannar och räddningstjänsten, men än vet de inte hur de ska gå vidare. "Vi får ta en sak i taget", säger Marcus.
Bara skal av stallen och maskinhallarna är kvar. Ingen människa eller några hästar kom till skada i branden, men barnens tre kaniner kunde inte räddas.