Depressiva symtom vanligt hos föräldrar

Nästan vart femte nyfött barn har en förälder med depressiva symtom. Det visar en ny avhandling som bygger på studier från föräldrar i Uppland och Västmanland.

Foto:

Uppsala2015-02-02 05:05

Birgitta Kerstis, barnsjuksköterska och doktorand vid Uppsala universitet, har studerat föräldraskap med fokus på depressiva symtom bland föräldrar under barnets första levnadsvecka till åtta års ålder. Till sin hjälp har hon haft studier som bygger på svar från 400 par i Västmanland och över 700 par i Uppland.

I studierna visar 15-18 procent av mammorna och 5-9 procent av papporna depressiva symtom under barnets första sex månader. Det finns också resultat som visar att dessa symtom har samband med föräldrars försämrade anknytning till barnet. Högsta förekomsten av försämrad anknytning förekom där båda föräldrarna uppvisade depressiva symtom.

Resultaten i avhandlingen visar att föräldrar med depressiva symtom upplever mer oenighet än föräldrar utan dessa symtom. Birgitta Kerstis ser i avhandlingen ett samband mellan depressiva symtom tre månader efter barnets födelse och risk för föräldraseparation under barnets första åtta år.

– Depressiva symtom ökar risken för separation. Det är ganska pressat för mammor och pappor i dag och småbarnslivet blir ibland inte så som man hade tänkt sig.

Syftet med avhandlingen har varit att beskriva föräldraskapet under barnets första 18 månader med fokus på mammor och pappors depressiva symtom.

Att mammor drabbas är allmänt känt, men att papporna gör det har inte studerats lika frekvent.

– Det vore jätteintressant att titta närmare på vilka pappor det är. Det man kan se är att det finns en högre risk att pappan har depressiva symtom om mamman har det.

I sin avhandling framhåller Birgitta Kerstis att det är betydelsefullt för hela familjens välmående att uppmärksamma både mammors och pappors mentala hälsa. Hon tycker att den screening av depressiva symtom, som i dag sker bland mammor, bör ske också bland pappor. Att inte bara nyblivna mammor utan även pappor kan drabbas är en viktig kunskap för både vårdpersonal och allmänheten, anser hon.

– Det är dags att börja identifiera pappor med depressiva symtom så att de kan få hjälp med beprövade metoder. Att screena både mammor och pappor är betydelsefullt för hela familjens välmående eftersom depressiva symtom påverkar föräldrarnas anknytning till barnet, enighet i förhållandet samt risken för separation. Allt för att optimera barnets levnadsvillkor.

Studier om föräldraskap

Avhandlingen bygger på BiT-studien, Barnhälsovård i tiden, där 401 mammor och 396 pappor i norra Västmanland besvarade enkäter en vecka, tre månader samt 18 månader efter barnets födelse. En annan studie baserades på UPPSAT-studien, där 727 föräldrapar i Uppland besvarade enkäter sex veckor samt sex månader efter barnets födelse. Som metod användes Edinburgh Postnatal depression scale, EPDS, ett internationellt och nationellt väl använt instrument för att finna depressiva symtom efter barnets födelse. Föräldrarna uppmanades att värdera påståenden utifrån hur de hade känt sig de senaste sju dagarna. I UPPSAT-studien ingick även frågor om föräldrarnas anknytning till barnet. Avhandlingen läggs fram i Västerås nästa vecka.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!