Depression vanligt bland ofrivilligt barnlösa
Depression är vanlig bland ofrivilligt barnlösa par som behandlas med provrörsbefruktning. Men bara en mindre del av dem får någon form av antidepressiv behandling.
- Vi har visserligen anat att psykiatriska besvär som ångest och depression är vanliga i denna patientgrupp, men detta är den första forskningsstudie som visar att så verkligen är fallet, säger barnmorskan Helena Volgsten, som är doktorand vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet och en av de ansvariga för studien.
När behandlingsförsöken med provrörsbefruktning inleddes kartlades med hjälp av ett psykiatriskt frågeformulär och uppföljande telefonintervjuer en rad olika psykiatriska besvär bland både kvinnorna och männen i de barnlösa paren.
Svaren visade att uttalade symtom i form av ångest eller nedstämdhet var vanliga, i synnerhet bland kvinnorna. Av dem hade nära en tredjedel, 31 procent, någon form av depression eller ångestsjukdom.
- Allra mest slående är att var nionde kvinna hade så påtagliga besvär med nedstämdhet att det kunde klassas som en regelrätt depression. Det innebär att depression är minst dubbelt så vanligt bland dem jämfört med kvinnor i normalbefolkningen, säger Helena Volgsten.
@3a Text ui:Av männen hade var 20:e en pågående depression, också det en högre andel än bland män i befolkningen i stort.
Den nya studien kan inte besvara frågan om varför en så förhållandevis stor andel av kvinnorna och männen som genomgår behandling med provrörsbefruktning är deprimerade.
- Resultaten kan dock inte förklaras av att många av dem haft tidigare genomgångna försök med provrörsbefruktning som misslyckats. Förekomsten av depression bland barnlösa par var densamma oavsett om man genomgick sitt första, andra eller tredje behandlingsförsök, säger Helena Volgsten.
@3a Text ui:Av de ofrivilligt barnlösa kvinnorna och männen som hade depression eller någon ångestsjukdom var det bara var femte som fick någon form av behandling i form av till exempel kuratorskontakt.
- Våra resultat talar alltså för att vi mer aktivt bör försöka fånga upp vilka av våra patienter som har depressiva besvär och erbjuda i första hand icke-farmakologisk behandling, till exempel samtalsterapi. Här är det viktigt att det skapas tillräckliga resurser för att kunna erbjuda behandling och uppföljning, säger Helena Volgsten.
Resultaten av studien är publicerade i det senaste numret av facktidskriften Human Reproduction.
Så jobbar vi med nyheter