Depression slår hårdast mot socialt utsatta
Depression är den sjukdom som har allra mest negativ effekt på livskvaliteten och hälsan i stort. Mest negativa följder har depression för dem som redan i utgångsläget lever mer utsatta sociala liv.
— Sjukdomsbördan i samhället i stort skulle kunna sänkas avsevärt om fler deprimerade personer kunde upptäckas och erbjudas adekvat behandling, säger apotekare Chris Bingefors, lektor vid Institutionen för farmaci vid Uppsala universitet.
I studien besvarade kvinnorna och männen en omfattande hälsoenkät. Fyra procent av dem svarade ja på frågan om de var deprimerade.
— Som väntat var depression vanligare bland kvinnor än bland män. Samtidigt pekar en hel del på att männen oftare än kvinnorna hade en svårare depression, säger Chris Bingefors.
I enkäten besvarade deltagarna också en rad frågor om hur deras hälsa påverkade deras livskvalitet inom olika områden. De ställdes också inför den hypotetiska frågan om de var beredda att förkorta ett återstående liv på 20 år i utbyte mot att få leva resten av livet vid full hälsa.
— Personer med depression var de som i särklass allra oftast uppgav att de skulle föredra att leva ett betydligt kortare liv vid full hälsa än ett längre liv i sitt nuvarande hälsotillstånd, säger Chris Bingefors.
Men inte bara depressionen i sig hade betydelse för hur de besvarade frågan. Också livssituationen i stort inverkade på svaren.
— Bland de deprimerade var ensamstående, arbetslösa och personer med låg inkomst allra mest benägna att byta ut sitt nuvarande liv mot ett kortare med full hälsa, säger Chris Bingefors.
Också när det gällde livskvaliteten inom flera andra områden värderade deprimerade personer den betydligt lägre än personer utan depression. Allra lägst skattade de som var deprimerade sin vitalitet.
Enligt Chris Bingefors är kanske det mest allvarliga fyndet hur väsentligt mycket lägre än personer utan depression de deprimerade kvinnorna och männen skattade sin sociala och emotionella funktionsförmåga.
— Det talar för att de utöver att ha en sjukdom med särskilt negativ påverkan på livskvaliteten samtidigt också kan ha svårare än andra sjukdomsgrupper att uttrycka sitt behov av hjälp, säger Chris Bingefors.
Resultaten av den nya studien, som gjorts i samarbete med professor Dag Isacson vid Institutionen för farmaci och professor Lars von Knorring vid Akademiska sjukhusets psykiatriska klinik, har nyligen publicerats i facktidskriften European Psychiatry.
Så jobbar vi med nyheter