Åsa Mackenzie är professor i molekylär fysiologi vid Uppsala universitet och den som lett studien där obehagskänslan i hjärnan lokaliserades.
Åsa Mackenzie är professor i molekylär fysiologi vid Uppsala universitet och den som lett studien där obehagskänslan i hjärnan lokaliserades.
Var sitter obehaget?
– Vi har nu funnit att en del av hjärnan, den subtalamiska kärnan, är avgörande för vår förmåga att känna aversion eller obehag. Det här är inte känt sedan tidigare. Aversion innebär en känsla av motvilja som gör att vi undviker saker som är obehagliga eller dåliga för oss. I förlängningen kan mycket obehag och undvikande leda till depression.
Kan man inte ta bort den här delen av hjärnan så man slipper obehag och depression?
– Nej. Den har en viktig funktion att vi ska undvika det som är dåligt för oss som giftig mat eller personer eller företeelser som är farliga för vår överlevnad. Men det ska finnas en balans mellan aversion och belöning.
Hjärnans belöningssystem med substansen dopamin är betydligt mer utforskat än aversionssystemet.
– När dopamin släpps ut i belöningssystemet mår vi bra vilket förstärker beteenden som är bra för oss. Exempelvis om vi tränar får vi dopaminpåslag och då vill vi göra om det. Aversion är lite tvärtom, det hindrar dopaminfrisläpp i belöningssystemet.
Forskare vid Uppsala universitet har nu identifierat att subtalamus, som ligger djupt under hjärnbarken, är en ny nyckelspelare vid vår känsla av obehag.
Vad har gjort i er studie?
– Vi har stimulerat den subtalamiska kärnan i hjärnor på möss och kunde visa att mössen visade ett undvikande beteende, liknande det som vi människor uppvisar när vi upplever något obehagligt.
Det här området reglerar även våra viljestyrda rörelser. Om området är överaktivt får vi svårt att utföra en rörelse, vilket är det som sker vid Parkinsons sjukdom.
– Många som har Parkinson lider också av depression. Genom att stimulera med djup hjärnstimulering (DBS) så förbättras motoriken hos Parkinsonpatienter. Experimenten på möss visar att stimulering av det här området kan ge både förbättrad motorik och utlösa obehag.
Det forskarna har gjort är att stimulera den subtalamiska kärnan i hjärnor på möss som har reagerat med att känna obehag.
Vad kan man dra för slutsatser av det här?
– Det här ger oss en bättre förståelse för hur undvikandebeteende och depression kan uppkomma. Det kan också förklara varför vissa Parkinsonpatienter utvecklar depression. Jag vill nu kartlägga vilka celler som reglerar motorik och vilka som ger upphov till aversion. Vi tror inte att det är samma celler, men att de ligger väldigt nära varandra. Om vi kan särskilja dem kan DBS-behandling bli ännu bättre.
– Målet är att Parkinsonpatienter inte ska få biverkningar som depression av sin behandling.