Snö eller inte? Det är frågan många ställer sig inför julhelgen. Enligt SMHI:s statistik har Uppsala endast haft snö cirka 60 procent av alla julaftnar sedan 1931. En halvtimmes tågresa söderut i är frekvensen ännu lägre. I Skåne är endast var tionde julafton vit.
– Det verkar som att vi gör allt för att hålla fast vid vår bild av den vita julen. Vi lägger bomullsvadd i fönster och julkrubbor och tittar på filmer där snön ligger tjock. Jag tror att Jenny Nyströms bilder av små tomtar som pulsar i djup snö har gjort mycket för att befästa idén om en snöig julafton, säger Carin Johansson som är lektor i etnologi vid Uppsala universitet.
Hon menar att det har uppstått många berättelser om den typiska julen, allt från Viktor Rydbergs bok "Lille Viggs äfventyr på julafton" till Disneys Kalle Anka på julafton.
Att ge en entydig förklaring till varför bilden av den vita julen har fått ett så starkt fäste tycker Carin Johansson är svårt.
– Julen är en tradition som är under ständig utveckling. I dag åker många till Thailand över julhelgen, så snart kanske vi får inslag därifrån.
Folklivsforskaren Gillis Herlitz menar att snön har blivit viktig i relation till tomten.
– Kopplingen jul och snö används även i områden där snö aldrig förekommer. Men så är det ju allmänt känt att tomten inte använder sig av axishjortar eller gnuer, utan renar, vilka hör de nordliga breddgraderna till, säger han.
Rör man sig norrut från Uppsala behöver man inte ta sig särskilt långt innan de vita jularna är betydligt vanligare. I de norra delarna av Gävleborgs län ligger det snö på marken cirka 80 procent av julaftnarna. Och brukar det inte snötäcket vara mycket tjockare i grannlänet?
– Tittar man på Gävle så ökar sannolikheten för en vit jul markant. Att de får så mycket snö ibland beror på de så kallade snökanonerna som uppstår över Östersjön, säger Conny Larsson som är universitetslektor i meteorologi vid Uppsala universitet.
Han liknar Östersjön vid en stor termos som håller massor av värmeenergi medan temperaturen faller i atmosfären och på land.
– Över längre distanser, som vid Finska viken eller Bottenviken, bildas det ångor över det öppna vattnet. När molnen sedan driver in mot land stiger de i atmosfären. På hög höjd är det kallare, vilket gör att iskristaller bildas. Dessa snökanoner brukar träffa Sveriges östkust, till exempel Gävle eller Oskarshamn, berättar Conny Larsson.
Snöflingorna kan sedan singla ner från upp till åtta, nio kilometers höjd innan de når marken. I Gävle.