Ett hundratal personer var med när Uppsalas nya testbädd för det digitala jordbruket invigdes på Ultuna. En självkörande vagn drog – till publikens jubel – av det svarta skynket som täckte själva utställningslokalen där besökarna kunde ta del av aktuell forskning. I fokus var den nysådda "digitaliserade" åkern där forskarna har grävt ner arton sensorer som mäter markfuktighet, temperatur och näringsinnehåll.
Via ett radionätverk som fungerar under jord kan sensorerna skicka information vidare till en molntjänst. Tanken är att bonden sedan via appar och digitala stödsystem ska kunna använda datan för att fatta bättre beslut om när det är dags att så, gödsla och bevattna. På så vis kan odlingen bli mer resurseffektiv.
Ett annat forskningsprojekt som bedrivs på testbädden handlar om att bygga upp en bildbank med nyttoväxter och ogräs.
– Bildbanken ska sedan användas för att genom maskininlärning träna en AI för att rensa ogräs, säger Jonas Engström som är projektledare för testbädden och arbetar på RISE (Research Institute of Sweden).
Han betonar att testbädden betyder mycket för att visa att jordbruket ligger i framkant vad gäller teknikutveckling och digitalisering.
– Genom eldrivna maskiner, mer precision i odlingen och bättre tillgång på data kan jordbruket bli mer klimatsmart och hållbart, säger Jonas Engström.
SMHI, som är en av ett tjugotal partners i testbädden, jobbar med teknik för att ta fram fältspecifika väderprognoser. Gårdarna blir allt större och det kan skilja en hel del mellan olika fält vad gäller nederbörd, vind och temperatur.
På sikt vill Jonas Engström skapa en hands-free åker, det vill säga ett fält där man kan sköta alla moment i odlingen på distans. Budskapet går hem hos en del lantbrukare som är med på invigningen.
– Man blir latare med åldern. Visst vore det skönt att slippa köra traktor på nätter och sena kvällar. Dessutom är det ett sätt att hålla nere arbetskostnaderna och göra branschen mer attraktiv för kommande generationer, säger Johan Wellander som bedriver växtodling och har värphöns.
Men digitaliseringen av jordbruket ökar även sårbarheten.
– Om en del av tekniken pajar, kanske hela systemet kraschar, vilket kan påverka både livsmedelsförsörjningen och bondens ekonomi, säger Jonas Engström.
Det går även att resa frågor kring hållbarheten. Marksensorerna drivs av batterier som kostar energi att tillverka. Kampen om den miljövänligt producerade elen som krävs för att driva självkörande maskiner kommer att vara hård.
Vet vi att det digitala jordbruket kommer bli mer hållbart?
– Vi måste förstås vara vaksamma och hela tiden utvärdera systemen. Men personligen tror jag att miljövinsten kommer att vara större än den negativa påverkan från att tillverka och driva tekniken. Med bättre information kan bonden gödsla, vattna och ogräsbekämpa med ännu högre precision. Alla insatser kan göras på rätt ställe i rätt tid, säger Jonas Engström.