"Om det bor väldigt många invandrare i ett bostadsområde blir det svårare att lära sig svenska", säger Meseret Abayneh som uppskattar lagen som kom 1 juli i år.
För sju månader sedan flyttade eritreanen Muse Araya Yemane till Uppsala. Han hamnade i Gränby.
– Jag ville hellre bo i ett område med fler svenskar, det gör det lättare att lära sig språket och förstå samhället. Men det enda ställe där jag hittade en lägenhet var Gränby, berättar han.
Eftersom hans svenska inte räcker till pratar vi engelska. Han är positiv till den lag som kom 1 juli, som ska förmå asylsökande att inte slå sig ner i utsatta bostadsområden i Uppsala. De som flyttar till vissa adresser blir av med sin dagersättning.
– Det är bra för både invandrare och svenskar om vi blandas, jag tror det leder till mindre kriminalitet, säger Muse Araya Yemane.
Gränbybon Meseret Abayneh, även hon från Eritrea, menar att det kan bli oroligt i områden med hög andel invandrare.
– Här i Gränby är det ibland stökigt, medan svenskar i allmänhet är mer stillsamma. Därför kan den nya lagen vara bra, säger hon.
Börje Larsson, Gränbybo sedan tio år, säger att det är självklart positivt om människor med olika bakgrund blandas.
– Det gäller även bland svenskar. Det är ju inte bra om alla med sociala problem samlas på ett ställe. Lever olika grupper isär växer fördomarna.
Lili Lindner bor på Levertinsgatan, en av de adresser dit asylsökande inte kan flytta utan att förlora sin dagersättning. Hon är tveksam till om den nya regeln minskar segregationen.
Gränbybon Lili Lindner är tveksam till om integrationen förbättras om andelen asylsökande minskar i de fyra utvalda områdena i Uppsala.
– Integration handlar inte bara om boende utan även om arbete och utbildning. Kanske borde man lägga mer krut på det istället, säger Lili Lindner.