Den mörka minnena lyftes fram i ljuset

Utanför ingången till sal X kontrolleras varje gäst grundligt mot namnlistor. Kvällens seminarium är fullbokat och den som inte har anmält sig får ta plats i den reservkö som ringlar lång ut mot trappan.
- Det är ett intressant ämne. Men vi råkade nog försumma att vi var tvungna att anmäla oss, berättar ett par som står och stampar i väntan på att få komma in.

Men när klockan slår kvart över sju finns tillräckligt med lediga stolar tillgängliga och hela reservkön släpps in.
Kerstin Sahlin, prorektor vid Uppsala universitet, inleder seminariet.
- Det har varit tyst om den roll som Uppsala universitet, studentföreningar och andra universitet har spelat under andra världskriget. Genom att tala om det här kan vi få klarhet i vad som hände, säger hon och överlämnar snart därefter ordet till Arne Ruth, tidigare chefredaktör på Dagens Nyheter, som var där för att leda diskussionen.

Debatten blev en uppföljning till Ola Larsmos bok om Bollhusmötet där det framkom att medlemmar i Heimdal gjort antisemitiska yttranden. Han är även en av kvällens paneldebattörer och när han får ordet berättar han om upprinnelsen till Bollhusmötet.
- Per Albin Hansson hade uppvaktats av studentföreningar som vädjade om att fler judiska flyktingar skulle tas emot. Men det väckte ont blod bland SNF, Sveriges Nationella Förbund, som drog i gång en motaktion, Bollhusmötet. Men det var inte endast ett möte. Det var en serie av möten, förklarar han.
Men han tillägger senare att han inte tar för givet att studentföreningarnas åsikter skulle ha avspeglat strömningar i övriga samhället.

Den mörka minnena lyftes fram i ljuset

Uppslutningen var stor vid tisdagskvällens seminarium där universitetsvärldens nazistsympatier lyftes fram i ljuset. Sex forskare och författare var inbjudna till paneldebatten som hölls inför en fullsatt sal på universitetshuset.