Mats Segnestam visar en oljemålning på rödgullysande glöd mot en mörkare bakgrund.
– Den heter Inre glöd, och ska man vara lite pretentiös så kan man säga att det är ett självporträtt, säger han.
För Mats Segnestam har brunnit mycket, och fokuset har legat på arbetet för en hållbar miljö. När han gick i pension för fyra år sedan hade han hunnit bygga upp en lång meritlista. Mats Segnestam har bland annat varit miljöchef på Sida, utnämnts till hedersdoktor vid Uppsala universitet och fått en insekt i Costa Rica döpt efter sig.
Själv är han mest stolt över att som kanslichef ha varit med och gjort Naturskyddsföreningen till en folkrörelse, att ha startat en satsning på miljöekonomi genom Sida och skapandet av Projekt Havsörn.
– Projektet innebar att havsörnen överlevde, den var nästan utrotad innan.
Parallellt med miljöengagemanget har han ett livslångt intresse för konst. Sin första kamera fick Mats Segnestam i lågstadiet och ungefär samtidigt började han att måla. Skulpturer fick han upp ögonen för i tonåren.
– Min första riktiga skulptur fick jag när jag konfirmerade mig. Jag tror att det blev början på mitt skulpturintresse, som sedan bara blev större och större, säger han.
I dag förmedlar Mats Segnestam också sitt intresse för miljöfrågor genom skapandet. Ökenutbredningen är ett av de ämnen som han tar upp genom sitt konstnärskap, men han närmar sig också området på mer subtila sätt.
– Till exempel handlar en del konstverk om det onda och goda, om kämpandet, säger han.
Genom sitt jobb har Mats Segnestam ofta rest långt utanför Sigtunas kommungränser. Men mitt i allt arbete har han funnit tid för snabba skisser och att föreviga det han ser genom kameralinsen. Flera av de fotografierna går att se i hans skrift Reflektioner från 2010.
– Jag har hållit på länge och ville sammanfatta det jag gjort för mig själv.
Arbetet med Reflektioner gav mersmak. I fjol fick Mats Segnestam vistas på San Michelestiftelsens gästboende på den italienska ön Capri. Där fortsatte han att sammanställa en del av sitt konstnärskap, vilket resulterade i ytterligare tre publikationer. En om sina skulpturer, en om krokiteckningarna i blyerts och en om dem i tusch. Han tryckte nyligen upp dem i ett par hundra exemplar.
– Jag hoppas att de ska vara till glädje för någon och inspirera någon till att själv uttrycka sig.
Själv har han mer att ge. Det blev nämligen några bilder över efter arbetet med Reflektioner.
– Jag har 10 000-tals fotografier att välja bland och ska försöka sammanställa fler skrifter med foton.